Motion till riksdagen
2018/19:2369
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Inledning

Utgiftsområdets tre delområden är tätt sammanflätade, där de areella näringarna utgör grunden för de båda andra. Om de areella näringarna har god lönsamhet är det så mycket mer som är möjligt. Det gäller inte minst en levande landsbygd, men även vad som är möjligt vad gäller naturhänsyn och livsmedelskvalitet.

Svenskt jord- och skogsbruk är väl utvecklade, effektiva, miljövänliga och produce­rar högkvalitativa produkter med avseende på alla kvalitetsparametrar. Jordbruket måste tillförsäkras rimliga konkurrensförutsättningar och en rättvis ersättning för de mervär­den för samhället som lantbrukarna producerar.

Sommarens torka visade på den sårbarhet som följer av alltför små marginaler i jordbruksnäringen. Därför måste även tillfälligt stöd skjutas till.

För skogsbruket gäller att inte föra en kortsiktig politik som rycker undan fötterna för markägare och skogsbrukare och inte minst för det förtroende och den samarbets­anda som präglat förhållandet mellan branschen och staten och som är en absolut förutsättning för privata ägares vilja att satsa på något så långsiktigt som skogsskötsel. Det är viktigt att söka synergier, där åtgärder samtidigt som de främjar miljön även ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden.

Det aktiva skogsbrukets roll i att medverka till ökad mängd bunden koldioxid i växande skog, liksom vedbaserade produkters substitutionsmöjligheter gentemot mindre miljövänliga produkter, måste stödjas och utvecklas.

En del av jordbrukspolitikens prioriteringar ligger inom landsbygdsprogram och andra program som sorterar i vid mening inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Prioriteringar syns inte i budgeten. De nya reglerna som ska gälla från 2021 syftar till mer decentralisering av inflytande till medlemsstaterna, förenkling, ökad marknads­orientering och ökade miljöåtgärder. Det är till stor del i linje med vad Sverigedemo­kraterna förespråkar.

1:1 Skogsstyrelsen

Skogsbrukspolitiken måste se till att svenskt skogsbruk fortsätter att vara framgångsrikt och förblir en motor för Sverige i allmänhet och landsbygden i synnerhet. Den svenska modellen för vardagshänsyn i skogsbruket, med en stor grad av frivillighet, behöver bevaras och utvecklas, samt utgöra grunden för miljöarbetet knutet till skogen. Det måste styras av miljöeffektivitetstänkande och vara vetenskapsorienterat.

Beträffande miljömålet levande skogar, vill Sverigedemokraterna understryka att målen bör utgå från den kända nivån på arter som försvunnit från Sverige, vilken ifråga om barrskogar är mycket nära noll, vilket är rimligt eftersom skog utgör vår största naturtyp och sköts väl. Idag utgår målen istället från arter inom de olika hotklasserna i Rödlistan, vilket ger intrycket av att ett stort utdöende skulle vara pågående i det svenska skogslandskapet.

Skogsstyrelsen och de till styrelsen knutna skogsvårdsstyrelserna ute i länen, skogsvårdsstyrelserna, skapades på sin tid för att gynna aktiv skogsskötsel. Idag har de två organisationerna slagits ihop och ägnar enligt beslut tagna av politiker en betydande del av sin verksamhet till att de facto bromsa aktiv skötsel. Sverigedemokraterna anser att detta är ett allvarligt hot mot landsbygdsutveckling, mot god miljövård, mot en av Sveriges viktigaste basnäringar och mot skogssektorns möjligheter att bidra till att möta de utmaningar som Sveriges internationella åtaganden såsom Parisavtalet och Agenda 2030 medför.

Sverigedemokraterna vill att Skogsstyrelsen får nya ägardirektiv där stöd till aktiv skötsel åter får högsta prioritet. År 2019 blir därmed ett mellanår för omvärdering av verkets verksamheter, varför anslaget reduceras under denna fas.

1:2 Insatser för skogsbruket

Sverigedemokraterna säger nej till ytterligare medel till biotopinventering samt medel till nya reservat tills en ordentlig utvärdering av hittills skyddade områden gjorts och tills den för skogsägarna osäkra situationen beträffande nyckelbiotoper klarats ut.

Under den tid som arealerna skyddad skog inte utökas, bör även de fall där ersättningsfrågor inte är lösta kunna slutföras. Skogsstyrelsens huvuduppgift bör vara att ge stöd till aktivt skogsbruk, med såväl ökad lönsamhet och ökad miljönytta som likvärdiga mål. Som rubriken ”Insatser för skogsbruket” antyder, vill vi att medlen under denna punkt fokuseras på just detta.

En del av de mycket stora belopp som sparas på att inte utöka arealen skyddad skog ytterligare bör vidare användas till att ge Skogsstyrelsen medel för att stödja skogsägare som utför åtgärder kopplade till artskydd, se extra anslag under OU punkt 2.6.

Sverigedemokraterna vill bidra internationellt till att bevara skogar som hotas att överföras till annan markanvändning, såsom på Borneo till oljepalmsplanteringar och i Brasilien till jordbruk och betesmark. Anslag för detta återfinns under budgetens avsnitt för internationellt samarbete och bistånd samt under UO 20 punkterna 1.12–1.13.

År 2019 blir för Skogsstyrelsen ett mellanår för omprioritering av dess verksam­heter, varefter anslagen åter höjs för 2020 och 2021.

Det är värt att notera att Sverigedemokraternas förslag till budget under denna punkt ligger avsevärt över 2017 års anslag. Skillnaden är tänkt att utgöra underlag för insatser för att bidra till att lindra effekterna av skogsbränderna under 2018.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Missförhållanden i landets djurparker har uppmärksammats de senaste åren, och för att säkerställa att man lever upp till fastställda regelverk vill Sverigedemokraterna ge Jordbruksverket i uppdrag att genomföra en rikstäckande översyn.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skador av vilt och ersättning för sådan skada. Flera av viltstammarna, t.ex. varg och vildsvin, är onormalt stora, vilket genererar ett behov av att i första hand förebygga skador. Vidare kan ökade utbetal­ningar till följd av viltskador också förutses.

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva små och stora vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag, men relativt lite av de svenska vattenbruksprodukterna når de svenska konsumenterna. Samtidigt är importen av fiskprodukter för konsumtion till Sverige omfattande. Det finns utan tvivel utrymme för en ökad andel svenska fiskprodukter på den svenska marknaden, vilket dessutom skulle bidra till att stärka Sveriges självförsörj­ningsgrad gällande livsmedel. Sverigedemokraterna vill stödja vattenbruket i enlighet med den handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk som tagits fram av näringen gemensamt med myndigheterna. Det handlar om åtgärder som förenklade regelverk, enklare miljötillståndshantering och i ett ekonomiskt perspektiv stöd till t.ex. forsknings- och avelsprogram.

1:14 Livsmedelsverket

Synen på livsmedelssäkerhet, antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, djurtransporter, brutala djurhållningsformer och slaktmetoder skiljer sig ofta åt mellan Sverige och många andra EU-länder. Sverigedemokraterna vill stärka svensk livsmedelsproduktion eftersom vi anser att det förutom att det gynnar oss ekonomiskt bidrar till kvalitet och insyn i produktionsförhållanden. I den mån vi importerar livsmedel måste konsumenten tillförsäkras trovärdiga kontroller. Det kommer ständigt nya rapporter om livsmedels­bedrägerier, avseende både innehåll, djurslag eller direkt olämpliga tillsatser.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Sverigedemokraterna anser att Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion. Det långsiktiga målet måste vara att de livsmedel som konsumeras i Sverige också i högsta möjliga utsträckning produceras här. Vi tillför därför ytterligare medel till åtgärder för att förstärka en konkurrenskraftig svensk livsmedelssektor. Medlen ska bland annat nyttjas för kompetensutveckling och lands- och anläggningsgodkännanden för export.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet har under lång tid bidragit till att utveckla landets areella näringar, samt försett dem med specialister knutna till verksamheten. Idag står jord­bruket, liksom fiskerinäringen, inför allvarliga lönsamhetsproblem och stora insatser behövs för att öka den inhemska matproduktionen. Skogssektorn å sin sida står inför stora förändringar knutna dels till dess viktiga roll i omställningen mot uthållig produktion av en lång rad miljövänliga produkter såsom bland annat byggnader och textilier.

Sverigedemokraterna vill betona SLU:s roll genom att anslå något mer medel för de kommande åren. Vi vill speciellt fästa uppmärksamhet på Skogsmästarskolan i Skinn­skatteberg som exempel på SLU:s utbildningar utanför storstäderna. Om specialister ska finnas tillgängliga utanför de stora städerna, är det viktigt att också bevara utbildningar utanför de stora städerna.

Praktiskt inriktade specialistutbildningar behöver ges ökad prioritet om vi ska kunna ha tillgång till utbildad personal för att möta våra alltmer komplicerade uppgifter i de areella näringarna.

1:24 Formas

Det är viktigt att vidareutveckla våra areella näringar och Sverigedemokraterna ger därför ett något ökat anslag till Formas jämfört med regeringen, för att anslaget bättre ska följa samhällets kostnadsutveckling. De ytterligare medlen ska även möjliggöra ett begränsat uppdrag för ökad inhemsk proteinfoderodling.

2:1 Djurvälfärdsersättning

Sverige är det enda landet i EU med lagstadgat beteskrav, vilket innebär att korna måste beta utomhus mellan 2 och 4 månader, beroende på klimat.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Betande djur bidrar också till andra värden som exempelvis öppna landskap och biologisk mångfald. Sverigedemokraterna anser att det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurväl­färd att kor ska beta utomhus sommartid, men vi kan inte heller blunda för att det innebär en konkurrensnackdel för bönderna i och med att arbete och kostnader till­kommer.

Vi vill därför införa en betesersättning på i storleksordningen 1 000 SEK per mjölkko och år. För den enskilda näringsidkaren skulle det innebära en ekonomisk lättnad och en viktig åtgärd för att värdesätta vår svenska mjölkproduktion.

Vi har idag 319 400 mjölkkor (Jordbruksverket, oktober 2018). Sedan 2013 har antalet minskat med 25 000.

Vidare betalar lantbruks- och skogsbruksföretag mer skatt på drivmedel än i våra grannländer, ett problem som uppmärksammats av flera aktörer. Därför höjer Sverige­demokraterna återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk till en nivå som motsvarar dansk nivå, vilket registreras som en utebliven inkomst för staten på 1,5 miljarder. Skatt på bränsle är en stor inkomstkälla för staten, men bortfallet av inkomst för staten är hanterbart emedan det är önskvärt att lantbrukets konkurrenskraft stärks.

2:2 Åkermarksinventering

Övervakning av den intensivt brukade jordbruksmarken kommer att ge tidig informa­tion om avgörande miljö- och odlingsparametrar som är viktiga både ur ett miljö­perspektiv och ur ett produktionsperspektiv. Det ger ett gott underlag både till åtgärder på kort sikt såväl som till den framtida miljö- och jordbrukspolitiken.

2:3 Ytterligare åtgärder efter torkan 2018 till stöd för gris-, fjäderfä- och äggproducenter m.fl.

Sverigedemokraternas sänkning av dieselskatten ger den största positiva förändringen för lantbrukets konkurrenssituation och lönsamhet. Men alla branscher kommer inte att kunna dra stor nytta av den direkt. På längre sikt kan man förvänta sig att sänkningen sekundärt leder till bl.a. minskade foderpriser, vilket även andra branscher kan dra nytta av. Förändrad offentlig upphandling kommer också att förbättra efterfrågan på svenskt lantbruks produkter och lantbrukets lönsamhet. Men på kort sikt behöver vissa branscher som inte träffas särskilt mycket av vare sig dieselskattesänkningen eller djurvälfärdsersättningen stöd för att företag inte ska gå i konkurs. Det gäller gris-, fjäderfä- och äggproducenter men även andra mindre branscher.

2:4 Växtförädling för nordiska jordbruksförhållanden

Sverigedemokraterna anser att arbetet med växtförädlingsprogram med syfte att ta fram grödor som passar för nordiska förhållanden inom Public Private Partnership ska förstärkas för att kunna utnyttja en eventuell öppning för nya genomredigeringstekniker. Programmet ska dessutom få resurser att fortsätta efter 2019. Svensk växtförädling bör få förutsättningar att fortsätta vara i genomredigeringsteknikens framkant. Sortmaterial som är anpassat för svenska förhållanden är viktigt för svensk växtodlings lönsamhet och konkurrenskraft.

Tabell 1

 

 

 

Martin Kinnunen (SD)

 

Runar Filper (SD)

Mats Nordberg (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

Staffan Eklöf (SD)