Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utbildning och forskning utgör några av de viktigaste områdena för att bibehålla och utveckla vårt samhälle. Oavsett om det gäller ekonomi, företagande, förvaltning eller utveckling är det beroende av ett välutvecklat och stabilt utbildningssystem.
I förskolan läggs grunden för våra barns framtid. Verksamheten är således viktig och vistelse i förskolan ska innebära bästa tänkbara omsorg, trygghet, stimulans för utveckling och lärande samt en god arbetsmiljö för barn och personal.
Grundskolan utgör en viktig bas för såväl elever som för samhället i stort där barn och ungdomar växer, utvecklas samt inhämtar nödvändiga kunskaper för ett fortsatt liv i samhället och för fortsatta studier. I skolan finns idag en problematik där många elevers mål och resultat, välmående, arbetsmiljö och lärares situation försämrats i hög grad under senare år. De senast publicerade PISA-resultaten signalerar en vag uppgång, men nivån visar trots detta ett mycket svagt resultat i förhållande till svenska elevers resultat i andra tidigare studier och i jämförelse med elever i jämförbara länder. Välmående, skolmiljö samt arbetsmiljö har enligt larm från elever, föräldrar, lärare samt i ett stort antal undersökningar försämrats, vilket är direkt alarmerande. Vidare behöver lärares arbetsmiljö och arbetssituation kraftigt förbättras. En tidigare i hög utsträckning oreglerad invandringspolitik har medfört negativa konsekvenser inom den svenska skolan. Det gäller såväl brister i möjligheter för invandrade elever att nå mål och goda resultat på grund av brister i svenska språket, brister i grundläggande kunskaper om det svenska samhället samt i många fall även brister i grundläggande kunskaper i skolämnena. Svenska elever som tidigare följt den svenska utbildningsvägen får således inte det stöd eller utbildning de behöver. Ytterligare negativa konsekvenser som visat sig de senaste decennierna är växande klasser, stökig arbetsmiljö och bristande studiero. Flertalet åtgärder behöver genomföras avseende förbättringar i svensk grundskola.
I gymnasiet fördjupar eleverna de kunskaper de förvärvat i grundskolan. Den enskilde eleven beslutar inriktning inför det kommande yrkeslivet alternativt ser över möjligheten för eftergymnasiala studier. I detta skede är en tydlig koppling mellan skola, samhälle och yrkesliv av yttersta vikt i kombination med elevens tillgång till studie- och yrkesvägledning. Utbildning behöver i större utsträckning matchas efter arbetsmarknadens behov.
För högre utbildning ska lärarledd undervisning värnas, där självstudier skall utgöra en mindre andel av studietiden, vilket säkerställer att kvaliteten i utbildningen inte går förlorad. Vidare behöver basanslagen ökas i kombination med satsningar för relevanta områden inom forskning.
Måltiderna är en central del för barnen och i tillvaron på förskolan. Måltiderna innebär och möjliggör pedagogiska inslag, de innebär samling och social samvaro. Kosten i sig själv behöver vara näringsrik, av god kvalitet, välsmakande och väl tillagad. Att äta ordentligt, regelbundet och mat av god kvalitet påverkar barns hälsa, utveckling och inlärningsförmåga, välmående och förmåga att vara aktiva. En kostreform möjliggörs genom stimulansbidrag, där syftet är att flera enheter ska stödjas i att kunna omvandla mottagningskök till tillagningskök och att lokalproducerade livsmedel av hög kvalitet ska användas. Genom tillagningskök möjliggörs även pedagogiska inslag i måltidsprocessen, där barn delvis kan delta. Sverige ligger högt i topp som ”matnation” med välrenommerade kockar och restauranger som vunnit flera utmärkelser och priser internationellt. Kompetensen och anseendet skulle med fördel kunna användas och underbyggas i ännu högre grad genom föreslagen kostreform.
Förskolepersonal är en viktig yrkeskår och behöver goda arbets- och anställningsförhållanden. Inom förskoleverksamhet sprids förkylningar och annan smitta mellan barn och personal, detta genom att många möts i verksamheten, ofta på liten yta. Det bör vara självklart att varken barn eller personal vistas i verksamheten då man är sjuk utan är hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat idag försvårar möjligheten att kunna stanna hemma. Genom slopat karensavdrag för förskolepersonal så möjliggörs i större utsträckning möjligheterna att stanna hemma och bli frisk. Fördelarna är dock flera. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa, välmående och minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar för och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det förhindrar även ökad smittspridning mellan personal och barn i de fall personal istället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.
Hedersproblematik har uppstått i det svenska samhället under längre tid, men särskilt under de senaste årens omfattande och till stor del oreglerade invandring. Inte enbart i samhället utan även i skolan har hedersproblematikens omfattning ökat. Värderingar och agerande vilka strider mot grundläggande svenska normer har vuxit, framför allt i utsatta områden. Åtgärder mot detta behövs därför inom skolan där lärare och övrig skolpersonal i utsatta områden erhåller obligatorisk fortbildning i hedersproblematik. Utbildningen ska även ingå som en obligatorisk del i lärarutbildningen. Kunskapen stärker personalen i deras yrkesroll där de på bästa sätt kan stödja utsatta elever och verka för att svenska grundläggande värderingar fortsatt gäller i skolan.
Skolinspektionen ska i större utsträckning göra oanmälda inspektioner med kravet att de missförhållanden som uppmärksammas skyndsamt ska åtgärdas. Kännbara konsekvenser ska genomföras i de fall tillräckliga åtgärder uteblir. I de fall missförhållanden uppmärksammas ska täta återkontroller ske. Missförhållanden har flertalet negativa konsekvenser, inte minst innebär det missbruk av skattemedel. Vi menar att Skolinspektionen ska skärpa sin tillsyn betydligt för att säkerställa att ingen skola missbrukar skattemedel till nackdel för eleverna.
Det finns tyvärr skolor, främst i landets utsatta områden, som inte fungerar väl och som inte uppfyller minimikraven inom undervisningen eller gällande trygghet, arbetsmiljö och upprätthållande av grundläggande svenska värderingar. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. Det finns exempel i andra länder, exempelvis Storbritannien, där skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden.
Sameskolan innebär viktig verksamhet. Förvaltningen har misskötts av Sameskolstyrelsen vilken uppvisat ett underskott i verksamheten under flera års tid och varit beroende av tillfälliga tillskott. Regeringen budgeterade för ökat tillskott i 2018 års budget. I budgeten för 2019 budgeterade övergångsregeringen för ett ännu högre tillskott. Konsekvenser för misskötseln bör istället genomföras och krav ställas på att förvaltningen ändras.
Många elever hamnar i skymundan i klassrummen och undervisningen på grund av att de behöver en annan form av undervisning och annat stöd än det som i många fall kan ges. Extra medel behöver riktas som en satsning på elever med särskilda behov vilka ska användas till utökat antal specialpedagoger och stödjande personal som kan stötta dessa elever i undervisningen. Det som i lärarutbildningen innebär inslag som berör elever med särskilda behov ska utökas.
Flera åtgärder behöver genomföras för att förbättra lärares villkor i relation till de stora försämringar som skett inom skolan och för lärare. Läraryrket ska vara attraktivt, lärarbrist behöver åtgärdas och de som lämnat yrket ska finna anledning att återvända. Lärares arbetsvillkor och anställningsvillkor behöver utvecklas och löneutvecklingen ska ställas i relation till detta. Regeringens förslag för förstelärartjänster ska ersättas med ett statushöjande förslag för yrkeskåren. Där ska karriärtjänster möjliggöras genom en långsiktig plan enligt Singaporemodellen, vilken innebär att vidareutveckling sker i en karriärstege med olika nivåer där krav ställs på utbildning, anammande av erfarenhet, mentorskap till kollegor och åtföljs av större ansvarstagande och lönelyft.
Anslaget i övergångsregeringens budget för 2019 gällande statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling är inte politiskt neutralt i en budget för en övergångsregering. Den tidigare regeringens satsning noteras ospecificerat ”får användas till utgifter som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan”. Satsningar behöver vara tydligt formulerade, välplanerade, strukturerade, ha tydliga syften, mål och mening. Där öronmärkta statsanslag ges ska dessa vara tydligt riktade. Regeringens satsning kan läsas som att den dels kan gå till allt från socioekonomiska faktorer, till vilket bostadsområde eleverna kommer ifrån och till höjda lärarlöner. Bidrag behöver vara mer specificerade och riktade för att bli slagkraftiga.
De satsningar Sverigedemokraterna gör här, på exempelvis fortbildning i hedersproblematik, karriärtjänstesatsning, ökad satsning på stödjande personal, satsning på elever med särskilda behov, ökad satsning på jourskola, förberedelseskola, pliktskola, delat språkintroduktionsprogram och samverkanssatsningar, är riktade och blir mer effektiva.
En levande landsbygd är av vikt för att hela Sverige ska leva. Det innebär bland annat att människor kan bo, arbeta och resa samt att servicefunktioner finns över hela landet, inte enbart i och kring de större tätorterna. Servicefunktioner och grundläggande samhällsfunktioner behövs då även i glesbygd där skolverksamhet är ett exempel på en sådan funktion. En satsning på stöd till glesbygdsskolor görs. Medel kan ges som stöd för möjlighet att fortsätta verksamhet där tillfälligt sviktande elevunderlag hotar nedläggning av en mindre skola.
Elever behöver tidigt få vägledning och stöd gällande deras tankar på framtid och möjligheter. Av vikt för samhället är även att arbetskraft och arbetsmarknad matchas så väl som möjligt. Ökade satsningar behövs på studie- och yrkesvägledning (SYV). Det kan göras genom exempelvis utveckling av en omfattande nationell databank för SYV samt utökning av personaltätheten.
Av samma skäl som anges för förskoleverksamhet så föreslås satsning på kostreform och slopat karensavdrag även i grundskolan och fritidshemsverksamheten.
Extra satsning behövs utöver det som redan finns, på jourklass för elever som har svårt att fungera i en normal skolsituation. Då dessa elever ges extra möjligheter till stöd och undervisning, ges även övriga elever större möjligheter till studiero samt en lugn och trygg miljö i klassrummet.
Ökad satsning behövs på förberedelseklasser. Här avses obligatorisk förberedelseskola för nyanlända barn och ungdomar vilka har specifika behov, det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Det gäller även andra grunder inom flera ämnen av vikt för att därefter kunna ta till sig ordinarie utbildning.
Samverkan mellan skola, näringsliv, föreningar, projekt med åldersöverskridande verksamhet mellan elever och äldre med inspiration från Bunkefloprojektet har många fördelar och vinster för elever, lärare och skolpersonal. Det medverkar till samhälleliga vinster där olika grupper integreras och där elever tidigt får samhällsförankring och kontakt med yrkeslivet. Skolor ska kunna ansöka om medel för samverkansprojekt.
Elever som är aktuella i förundersökning och utreds för grova våldsbrott eller sexualbrott, vilket normalt skulle ge fängelse för vuxna personer, ska avskiljas från sin vanliga klass och gå i så kallad pliktskola. Vid sådana tillfällen där säkerheten för övriga elever är hotad, eller där gärningsman och brottsoffer riskerar att sitta i samma klassrum eller dela skolgård, skall rektorn besluta om att gärningsmannen skall flyttas till en pliktskola. Även om gärningsmannen inte döms till sluten ungdomsvård eller LVU skall ett beslut om pliktskola gälla, detta då nivån för att dömas till ungdomsvård ofta är mycket hög.
För likvärdig och rättvis bedömning ska nationella prov rättas externt, inte i den egna skolenheten. Satsning görs för att ett sådant system ska kunna uppföras.
Samtliga personalkategorier i skolan behöver stärkas, inte minst lärare där yrkesrollen inom undervisning behöver förtydligas och koncentreras kring själva syftet med lärarrollen. Således behövs en ordentlig satsning för detta. Personal inom it, administration, lokalansvar/vaktmästeri samt skolhälsovård behöver utökas, stärkas och ansvara för de uppgifter som ligger utanför lärares undervisningsuppgift. Skolan ska förstatligas och som ett första led i detta ska organisationen och huvudmannaskapet för stödjande funktioner i skolan, som exempelvis it, skolhälsovården och administrativ personal övergå i statlig regi.
Fritidshemsverksamheten är av stort värde för många barn och ungdomar. Liksom i grundskolan är vistelsemiljön, arbetsmiljön och personalens förhållanden viktiga. Personaltätheten behöver ökas så att en personal maximalt har ansvar för 20 barn och ungdomar i verksamheten. En utökad möjlighet att bistå barn och ungdomar med läxläsning föreslås, detta möjliggörs i större utsträckning då personaltätheten ökas.
Det finns flera introduktionsprogram i gymnasieskolan. Syftet med programmen är att obehöriga elever ska ges möjlighet att komma in på ett nationellt program eller erhålla arbete. Ett av programmen är språkintroduktionsprogrammet vilket är ett program avsett för nyanlända ungdomar. Utbildningen har således stort fokus på det svenska språket. Skillnaderna i förkunskaper hos eleverna på programmet skiljer sig kraftigt. För att ge varje individ en ökad chans att lyckas bör därför en ny nivåindelning införas i dessa program. Elever delas in i två olika grupper: de som genomgått grundskola respektive inte genomgått grundskola. En sådan indelning skapar bättre förutsättningar för samtliga att inom sin nivå ta till sig och lära sig språket på bästa sätt. Även förbättrade möjligheter för lärarna i sin yrkesutövning ges genom satsningen.
Studie- och yrkesvägledningen är inte minst i gymnasieskolan viktigt att utöka, liksom satsning görs på SYV i grundskolan.
Det behövs ytterligare satsning på utbildning och möjligheter kopplat till tekniska yrken. Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning ska erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med betald praktik hos en lokal industri. Staten skjuter till medel för en termins praktikperiod.
Den tidigare regeringens ökning av anslag till konstnärlig forskning vid Konstfack och Musikhögskolan ligger kvar i övergångsregeringens budget och innebär för 2019 liksom för 2018 omotiverade påslag. Det ökade grundanslaget som föreslås här ska istället fördelas enligt huvudmännens avgörande om var medlen behövs bäst. Ett ökat basanslag ska ersätta avdraget för Vetenskapsrådet, så att basverksamhet inom högre utbildning istället kan stärkas.
Inom högre utbildning är egenansvar och självstudier inom utbildningen viktigt. Lika viktigt är att det förekommer lärarledd undervisning i stor utsträckning. Det är välkänt att det inte räcker med självstudier eller enstaka metoder för inlärning utan att olika pedagogiska och metodologiska grepp främjar inlärning och kunskapsinhämtning även på högre nivå. Lärare har en viktig roll som kunskapsförmedlare. Av denna anledning behöver lärartäthet och lärarledd undervisning öka.
Under 1990-talet infördes ett produktivitetsavdrag för högskoleväsendet vilket innebar att anslagen till högskolorna skulle få ett avdrag motsvarande den summa som den privata tjänstesektorn lyckats effektivisera sin verksamhet de senaste 10 åren. Utbildningarna med tillhörande administration ska vara effektiva. Effektivisering är positivt men för att bibehålla kvalitet inom utbildning kan inte effektivisering drivas alltför långt.
Lärarutbildningarna behöver styras utifrån ett kvalitetsperspektiv och utvärderas i större utsträckning, inte minst för att stärka läraryrket och höja attraktionskraften för yrket. Intagningspoängen behöver höjas, färre studenter ska antas via högskoleprovsresultat och inträdesprov och nationella prov till lärarutbildningen behöver införas. Nationella prov ska hållas en gång per läsår och syftet är att kvalitetsstyra utbildningen, medverka till högre kunskapsnivå och ge större likvärdighet i bedömningen.
Forskning behöver i större utsträckning finansieras genom ett statligt forskningsinstitut. Detta görs i flera framstående länder. Större satsningar kan göras på det befintliga Rise (Research Institute of Sweden), statens ägarbolag för delägande i svenska industriforskningsinstitut. Genom ökad satsning möjliggörs för Rise att utöka sin verksamhet samt utveckla kvaliteten i satsningarna som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.
Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
1 153 663 |
+25 000 |
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
414 028 |
+200 000 |
|
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
733 350 |
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
49 569 |
−9 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 755 311 |
+250 000 |
|
1:6 |
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan |
304 820 |
|
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. |
4 436 000 |
|
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. |
188 220 |
|
|
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
105 257 |
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
316 526 |
|
|
1:11 |
Bidrag till vissa studier |
17 525 |
|
|
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
116 749 |
|
|
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 562 422 |
|
|
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 236 208 |
|
|
1:15 |
Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
680 000 |
|
|
1:16 |
Fler anställda i lågstadiet |
2 300 000 |
|
|
1:17 |
Skolforskningsinstitutet |
24 008 |
|
|
1:18 |
Praktiknära skolforskning |
18 543 |
|
|
1:19 |
Bidrag till lärarlöner |
4 457 100 |
−2 457 000 |
|
1:20 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
163 418 |
|
|
1:21 |
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling |
3 500 000 |
−1 500 000 |
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
149 035 |
|
|
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
178 920 |
|
|
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 778 755 |
|
|
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 158 476 |
|
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 092 904 |
|
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 220 820 |
|
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 153 058 |
|
|
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 578 532 |
|
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 760 939 |
|
|
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 650 888 |
|
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 414 350 |
|
|
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 132 502 |
|
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 572 054 |
|
|
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
897 931 |
|
|
2:15 |
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
730 290 |
|
|
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 579 228 |
|
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 175 373 |
|
|
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 565 411 |
|
|
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
681 997 |
|
|
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
390 159 |
|
|
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
672 504 |
|
|
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
241 163 |
|
|
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 080 446 |
|
|
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
339 526 |
|
|
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
806 968 |
|
|
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
268 418 |
|
|
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
560 762 |
|
|
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
247 142 |
|
|
2:29 |
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
946 947 |
|
|
2:30 |
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
239 799 |
|
|
2:31 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
249 545 |
|
|
2:32 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
97 732 |
|
|
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
617 330 |
|
|
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
115 174 |
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
204 682 |
|
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
51 040 |
|
|
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
105 247 |
|
|
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
34 840 |
|
|
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
507 765 |
|
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå |
75 418 |
|
|
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
436 471 |
|
|
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå |
77 958 |
|
|
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
460 311 |
|
|
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå |
99 249 |
|
|
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
397 995 |
|
|
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
69 613 |
|
|
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
402 361 |
|
|
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
63 851 |
|
|
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
312 869 |
|
|
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå |
51 159 |
|
|
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
369 262 |
|
|
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå |
63 919 |
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
164 624 |
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
19 937 |
−9 000 |
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
65 393 |
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
11 355 |
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
133 169 |
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
20 036 |
−10 000 |
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
426 124 |
|
|
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
84 761 |
|
|
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
35 599 |
|
|
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
21 037 |
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
3 386 695 |
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
872 309 |
|
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
439 124 |
|
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 619 319 |
|
|
2:67 |
Särskilda bidrag inom högskoleområdet |
45 867 |
|
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
6 007 846 |
−200 000 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
360 061 |
|
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
165 128 |
|
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
947 356 |
|
|
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
34 769 |
|
|
3:6 |
Institutet för rymdfysik |
56 188 |
|
|
3:7 |
Kungl. biblioteket |
374 292 |
|
|
3:8 |
Polarforskningssekretariatet |
48 671 |
|
|
3:9 |
Sunet |
49 183 |
|
|
3:10 |
Överklagandenämnden för etikprövning |
7 448 |
|
|
3:11 |
Etikprövningsmyndigheten |
41 919 |
|
|
3:12 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
99 995 |
|
|
4:1 |
Internationella program |
81 589 |
|
|
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
30 886 |
|
|
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
10 483 |
|
|
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning |
24 243 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
5:1 |
Matreform förskola |
|
+100 000 |
|
5:2 |
Stöd till glesbygdsskolor |
|
+300 000 |
|
5:3 |
Slopat karensavdrag förskola |
|
+300 000 |
|
6:1 |
Matreform grundskola och fritids |
|
+200 000 |
|
6:2 |
Nationell databank SYV grundskola |
|
+25 000 |
|
6:3 |
SYV grundskolan |
|
+50 000 |
|
6:4 |
Slopat karensavdrag grundskola och fritids |
|
+200 000 |
|
6:5 |
Jourklass/skola |
|
+100 000 |
|
6:6 |
Förberedelseskola |
|
+50 000 |
|
6:7 |
Samverkanssatsningar |
|
+250 000 |
|
6:8 |
Pliktskola grundskolan |
|
+100 000 |
|
6:9 |
Extern rättning nationella prov grundskolan |
|
+100 000 |
|
6:10 |
Ökad persontäthet fritidshem |
|
+400 000 |
|
6:11 |
Stödpersonal |
|
+1 000 000 |
|
7:1 |
SYV Gymnasiet |
|
+50 000 |
|
7:2 |
Teknikbrygga |
|
+340 000 |
|
8:1 |
Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning |
|
+250 000 |
|
8:2 |
Avskaffa produktivitetsavdraget |
|
+215 000 |
|
8:3 |
Nationella prov lärarutbildningen |
|
+25 000 |
|
8:4 |
Ökat basanslag |
|
+200 000 |
|
8:5 |
Tekniskt forskningsinstitut |
|
+125 000 |
|
|
Summa |
81 347 211 |
+670 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
|
+25 000 |
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
|
+200 000 |
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
|
−9 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
|
+200 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
|
+50 000 |
|
5:1 |
Matreform förskola |
|
+100 000 |
|
5:2 |
Stöd till glesbygdsskolor |
|
+300 000 |
|
5:3 |
Slopat karensavdrag förskola |
|
+300 000 |
|
6:1 |
Matreform grundskola och fritids |
|
+200 000 |
|
6:2 |
Nationell databank SYV grundskola |
|
+25 000 |
|
6:3 |
SYV grundskolan |
|
+50 000 |
|
6:4 |
Slopat karensavdrag grundskola och fritids |
|
+200 000 |
|
6:5 |
Jourklass/skola |
100 |
+100 |
|
6:6 |
Förberedelseskola |
50 |
+50 |
|
6:7 |
Samverkanssatsningar |
250 |
+250 |
|
6:8 |
Pliktskola grundskolan |
100 |
+100 |
|
6:9 |
Extern rättning nationella prov grundskolan |
100 |
+100 |
|
6:10 |
Ökad persontäthet fritidshem |
400 |
+400 |
|
6:11 |
Stödpersonal |
1 000 |
+1 000 |
|
1:19 |
Karriärtjänster för lärare |
2 000 |
+2 000 |
|
7:1 |
SYV Gymnasiet |
50 |
+50 |
|
7:2 |
Teknikbrygga |
340 |
+340 |
|
8:1 |
Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning |
250 |
+250 |
|
8:2 |
Avskaffa produktivitetsavdraget |
215 |
+215 |
|
8:3 |
Nationella prov lärarutbildningen |
25 |
+25 |
|
8:4 |
Ökat basanslag |
200 |
+200 |
|
8:5 |
Tekniskt forskningsinstitut |
125 |
+125 |
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Ebba Hermansson (SD) |
|
Clara Aranda (SD) |
Linda Lindberg (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
|