Utgiftsområde 8 hanterar kostnader som härrör från avgörandet av migrationsärenden samt hanterandet av asylsökande. Dessa kostnader påverkas direkt av antalet ärenden som finns att hantera, men också av de villkor som ställs upp för asylprocessens genomförande. Politiken på området har under lång tid varit extrem, i förhållande till folkviljan såväl som i jämförelse med vår omvärld, på ett sätt som gett ett långt större asylmottagande än vad som varit rimligt eller hållbart. Såväl mottagandesystemen som välfärdssystemen i stort har utsatts för en överbelastning, samtidigt som segregation och utanförskap spridit sig. Sverigedemokraterna har under alla år förespråkat stora förändringar på migrationsområdet för att komma till rätta med denna utveckling och skapa en långsiktigt hållbar, ansvarstagande invandringspolitik.
Sedan hösten 2015, då asylmottagandet nådde sådana nivåer att flera myndigheter aktiverade krisorganisationer, har migrationspolitiken till viss del lagts om. Det är dock Sverigedemokraternas bedömning att ytterligare åtgärder både behövs och är genomförbara. Dessa återfinns i partiets budgetmotion samt partimotionen om invandringspolitik. Deras införande innebär stora besparingar inom utgiftsområdet.
Anslaget ökar i begränsad omfattning för att möjliggöra att tidigare års omfattande balanser avarbetas, samtidigt som Migrationsverket kan påbörja en omfattande omorganisering i enlighet med förändrade regelverk, med särskilt fokus på ett nytt och tydligt uppdrag gällande återvandringsstöd. Omorganiseringen tillsammans med de nya regelverken bedöms leda till både snabbare ärendeprocesser och ett kraftigt minskat antal nyinkomna ärenden, vilket möjliggör stora nedskärningar 2020–2021.
Anslaget minskar huvudsakligen i takt med att Sverigedemokraternas reformer på migrationsområdet träder i kraft vilket medför såväl ett minskat mottagande som ett ökat återvändande. Därtill görs en översyn av ersättningssystemet för asylsökande vilket möjliggör ytterligare minskningar. Då anslaget används till ersättningar för kostnader som uppstått hos kommuner i samband med redan påbörjat mottagande behövs en utfasningsperiod. Sverigedemokraternas förslag är att detta sker under en tvåårsperiod efter det att reformer beräknas träda i kraft, vilket medför successivt större minskningar under de kommande tre åren. Därefter beräknas anslaget vara avvecklat.
Anslaget dras in i sin helhet eftersom de delar av den verksamhet som finansieras därigenom, och som Sverigedemokraterna står bakom, ryms inom den ordinarie verksamhet vi ålägger Migrationsverket via anslaget 1:1, samt under vårt nya anslag 2:2.
Anslaget halveras under 2019 för att kommande år landa på en nivå motsvarande tio procent av regeringens föreslagna anslag. Detta till följd av såväl en tydlighet avseende gränser för överklagandegrunder som ett allmänt minskande tryck på prövningsbehov till följd av att regelverk samt regeltolkningar kommer att klargöras.
Anslaget följer samma utveckling som anslag 1:4, och på samma grunder.
Anslaget följer samma utveckling som anslag 1:4, och på samma grunder.
Anslaget dras in i sin helhet, eftersom ansvaret för ensamkommande asylsökande tas över av staten. Asylsökande som fyllt 18 år ska i stället betraktas som fullt vuxna, utan särskilda bidrag eller satsningar.
Det nya anslaget ska öronmärkas för insatser för att verkställa av- och utvisningar. I detta ingår bland annat ökade resurser inom Migrationsverket för att prioritera avvisnings- och utvisningsärenden, förbättrade system och rutiner för detta, effektiva samarbeten med utlandsmyndigheterna, samt en ökning av antalet förvarsplatser med ytterligare 500 stycken, utöver dagens cirka 400 stycken.
Detta nya anslag syftar till att samordna och understödja verksamhet som hjälper den som önskar återvända att göra så på ett välordnat och tryggt sätt. Häri ingår särskilt informations- och utbildningsinsatser. Anslaget går också till återetableringsstöd, för att ge återvändande möjlighet att kunna återintegreras i hemlandet, och därmed bidra till hemlandets tillväxt. Satsningen skall särskilt ses i ljuset av slutet av konflikten i Syrien, och det ökande antalet återvändande dit.
Sverigedemokraterna är inte principiellt motståndare till ett bemyndigande på detta område utan instämmer i att det kan optimera användningen av tilldelade medel från AMIF. Dock noterar vi att innevarande programperiod löper ut redan 2020, vilket motiverar ett ifrågasättande av att bemyndigandet föreslår löpa längre än så. Att fondens framtida utformning är under behandling på EU-nivå gör det dessutom än mer märkligt.
Därtill vill Sverigedemokraterna poängtera att bemyndigandet begärs i en budget som lagts av en övergångsregering. De långsiktiga åtaganden som aktualiseras i denna anslagspost bedömer vi inte vara av sådan karaktär att de inte kan vänta till dess att en av riksdagen godkänd regering har tillträtt, vilket är en mer rimlig situation för beviljandet av bemyndiganden.
Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 8 Migration
Paula Bieler (SD) |
|
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |
Jennie Åfeldt (SD) |