Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagsstyrelsen föreslår inte att mandatperiodens längd ändras och inte att det införs någon möjlighet till omval. Det vore emellertid tänkbart att riksdagen gavs möjlighet att besluta om mandatperiodens längd vid valet av respektive riksrevisor och att mandatperioderna då skulle kunna variera, t.ex. mellan fem och nio år. En sådan ordning skulle ge riksdagen möjlighet att, utifrån vad som framstår som mest lämpligt med hänsyn till berördas behov och önskemål samt riksrevisorernas inbördes successionsordning, välja vilken mandatperiod som passar bäst i varje enskilt fall. Det skulle enligt Sverigedemokraterna också kunna ha den positiva effekten att urvalet av personer som skulle kunna väljas ökar, då tiden för innehavet av ämbetet kan anpassas. Det skulle likaså ge mer flexibilitet för att långsiktigt kunna bevara kunskap på myndigheten i stället för att flera riksrevisorer byts ut samtidigt med nya fasta mandatperioder. En jämförelse med de överväganden och undantagsregler som tillämpades vid tillsättningen av myndighetens allra första riksrevisorer torde inte framstå som alltför långsökt. De argument mot en mandatperiod med flexibel längd som lyfts fram i behandlingen av frågan har enligt Sverigedemokraternas uppfattning inte tillräcklig tyngd. Sverigedemokraterna förordar därför en lösning där längden på en riksrevisors mandatperiod fastställs individuellt vid valet av densamma. Riksdagsstyrelsen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med detta.
Riksdagsstyrelsen föreslår att begreppet samhällsnytta ska utmönstras från effektivitetsrevisionens uppdrag och inriktning. Sverigedemokraterna kunde inte vara mer eniga i denna bedömning, då den grannlaga uppgiften att avgöra huruvida en företagen åtgärd är att betrakta som nyttig för samhället eller inte bör vara förbehållen folket och dess valda företrädare. För att adekvat kunna göra en sådan bedömning underlättar det emellertid avsevärt om en saklig och utförlig beskrivning av vilka effekter företagna åtgärder har haft på samhället finns att tillgå. 2017 års utredning förde ett resonemang kring att en sådan beskrivning kan tänkas ingå som en del i mätningen av måluppfyllelse. Sverigedemokraterna menar att detta framstår som en något konstlad lösning, som mest förefaller vara motiverad av en önskan om att hålla sig till ett visst formspråk. Avsiktliga och oavsiktliga samhällseffekter av en åtgärd kan, precis som framkom i utredningen, vara ett betydligt vidare begrepp än att enbart mäta om det angivna målet för en åtgärd har uppfyllts eller inte. En noggrann redogörelse för inte minst de oavsiktliga effekterna, vare sig dessa är av ekonomisk eller annan karaktär, kan här vara av särskilt intresse för politiska överväganden. Vi hade därför gärna sett att begreppet ”samhällseffekter” uttryckligen hade ingått i effektivitetsrevisionens uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med detta.
|
Jonas Millard (SD) |
|
|
Fredrik Lindahl (SD) |
Matheus Enholm (SD) |