Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en utvecklingsstrategi för att värna Vättern och utveckla Vätterbygden och tillkännager detta för regeringen.
Frågan om politiska insatser för att värna Vättern har länge diskuterats ur ett antal skilda perspektiv. Insjön är intressant som övningsområde för Försvarsmakten, samtidigt som den utgör dricksvattentäkt för hundratusentals människor, och är intressant att utveckla som dricksvattentäkt för hundratusentals fler. Flera platser kring Vättern har pekats ut som intressanta för utvinning av mineraler och naturgas. Som kallvattensjö med ett långsamt vattenutbyte är den unik som hemvist för arter och populationer, och sårbar för klimatförändringar. Samma klimatförändringar i kombination med pågående geologiska processer gör att områden kring sjön i högre grad kommer att vara utsatta för översvämningsrisk. Samtidigt gör den vackra kultur- och naturmiljön Vätterstranden attraktiv för både fritidsboende och fasta bostäder. Vätterbygden ställs inför utmaningar att hantera, hot som måste mötas och möjligheter som inte får förloras. Kort sagt, Vätterbygden är ett särskilt område där det är av stor vikt att vi som samhälle klarar av att göra goda och långsiktiga avvägningar mellan olika samhälls- och miljöintressen.
När dessa utmaningar lyfts upp enskilt och hanteras, mer eller mindre väl, som enskilda utmaningar finns risken att vi inte klarar av att hantera dem tillräckligt väl. Lokalbefolkningens fortsatta oro för de negativa konsekvenserna av en eventuell gruvbrytning i Norra Kärr är ett exempel på just det. Men det finns också en risk för att enskilda bedömningar gör att vi inte klarar av det övergripande målet om att värna Vättern både som dricksvattentäkt, som en unik naturlig miljö och som navet i en växande och löftesrik bygd.
Vi bör därför sträva efter ett mer sammanhållet arbete för att utveckla Vätterbygden och möta de risker som kommer av klimatförändringar, miljöfarlig verksamhet och översvämningsrisker samt värna Vätterns vattenkvalitet och dricksvattenuttag. Det är av stor vikt att ett sådant arbete inte tar avstamp i en enskild utmaning utan i en strävan efter en hållbar utveckling.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning som syftar till en gemensam utvecklingsstrategi för Vätterbygden.
|
Magnus Ek (C) |
|