Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ett mycket allvarligt läge. Landsting med stora ekonomiska underskott kämpar med att upprätthålla patientsäkerheten. Kontinuerliga besparingar och nedskärningar gör att både patienter och vårdpersonal blir lidande. Samtidigt som vårdbehovet ökar måste många av våra landsting verka för att minska utgifterna, en ohållbar uppgift, som i praktiken innebär konsekvenser i form av både långa väntetider och patientsäkerhetsrisker.
Kontentan av den här utvecklingen blir således en aktiv nedmontering av svensk välfärd.
Sjukvården, som är en helt avgörande grundpelare i vår välfärdsservice, kommer i och med nuvarande omständigheter inte att kunna upprätthålla en adekvat nivå, och en resultatinriktad krishantering är därför aktuell att tillämpa.
Det är således inte hållbart att den problematiska situation som svensk hälso- och sjukvård befinner sig i ska hanteras isolerat på lokal nivå. Därför är det också aktuellt att få till en nationell krishanteringsplan som arbetas fram i ett nationellt krishanteringsråd för svensk hälso- och sjukvård. Det nationella krishanteringsrådet ska förslagsvis bestå av ansvarig minister och politiska företrädare utsedda av samtliga landsting. Utöver det får bedömning av utredare, och övrig representation i rådet, prövas utifrån behov.
Det nationella krishanteringsrådet ska i huvudsak arbeta fram en nationell krishanteringsplan för svensk hälso- och sjukvård, utifrån de specifika behov som utreds i själva processen för framtagandet.
|
Clara Aranda (SD) |
|