Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ytterligare investeringar i elproduktion och eldistribution och tillkännager detta för regeringen.
De senaste åren har internationella företag fått upp ögonen för Norden som lokalisering för stora datacenter. Facebooks etablering av sitt datacenter i Luleå år 2011 är Sveriges hittills största utländska direktinvestering och ca 450 personer arbetar direkt eller indirekt för företaget. Datacenterindustrin uppnådde i Sverige 2015, enligt en rapport från Business Sweden och Boston Consulting Group, en total ekonomisk effekt på närmare 13 miljarder kronor och sysselsatte 7 000 personer.[1] Redan nu utgör e-ekonomin 8,4 procent av Sveriges BNP, och växer fyra gånger snabbare än genomsnittet för övriga, traditionella sektorer.
Sverige lockar med förnybar energi, låga priser på elektricitet, stark infrastruktur, bra tillgång till fibernät och inte minst kompetens och resurser att bygga och drifta anläggningar. Branschen har en stor tillväxtpotential, som drivs av digitalisering inom i princip alla områden, och av viljan att flytta ut mer och mer datorkapacitet i molnet. Samtidigt ökar trycket på globala aktörer att erbjuda ett så litet miljöavtryck som möjligt.
Ett område där Sverige kan förbättra sig för att attrahera en större andel utländska investeringar handlar om tillgången till koldioxidneutral och tillförlitlig energiförsörjning till ett konkurrenskraftigt pris. Tyvärr är elförsörjningen redan idag gränssättande för etableringar av denna verksamhet. Det råder stenhård konkurrens om investeringar i produktion och överföringskapacitet hos såväl leverantörer som i statliga Svenska kraftnäts prioriteringar av stamnätsdragningar. Således har t ex Överkalix kommun gått miste om två etableringar av datacenter, då Vattenfall eldistribution inte kunnat erbjuda erforderliga 5 MW elström pga höga investeringskostnader.
Staten har anledning att prioritera ytterligare investeringar i infrastruktur för elproduktion och eldistribution till de områden där dessa får den största samhälls- och klimatnyttan. Genom tydligare styrning av Svenska kraftnät kan myndigheten undersöka vilka verktyg som är mest optimala för att lokalisera dessa elintensiva investeringar. Det kan t ex handla om tydligt differentierade anslutningsavgifter; där andelen förnybar el är hög och elbalansen är stark bör anslutningsavgiften vara låg eller noll, där den är som svagast bör den vara hög.
|
Linda Ylivainio (C) |
|
[1] “Capturing the Data Center Opportunity – How Sweden can become a global front runner in digital infrastructure”.