Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen se över fördelningen av investeringsmedel mellan länstransportplanerna samt grunderna för prioritering av såväl investeringsmedel som underhållsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det statliga vägnätet i Jämtlands län omfattar drygt 600 mil och delas in i två grupper, de nationella vägarna och de övriga statliga vägarna. Särskilt viktiga stråk är E14 som, i likhet med E45, är en nationell stamväg – finansierad via nationell plan – och en viktig förbindelse Sundsvall–Östersund–Trondheim. E14 är en del av Mittnordenstråket som därutöver innefattar Mittbanan och dess förlängning i Norge, Meråkerbanan. Den i Norge planerade elektrifieringen av Meråkerbanan väntas ytterligare öka Mittbanans betydelse, avseende både gods- och persontrafik. Inlandsbanan är en annan viktig pulsåder med stor potential, inte minst när det gäller att föra över gods från väg till järnväg.
Jämtland är det län som har störst andel av befolkningen boende i glesbygdsområden. Omkring en tredjedel av befolkningen bor i glesbygdsområden. Befolkningsstrukturen ställer således krav på ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar. Med nuvarande anslagsnivåer finns en uppenbar risk att nuvarande standard på det finmaskiga vägnätet på sikt kommer att försämras.
Förutom ett omfattande och finmaskigt vägnät och en befolkning utspridd över ett stort område (12 procent av landets yta), bidrar turism och tunga transporter från skogsnäringen till stora underhållsbehov av vägnätet.
Årligen avverkas cirka 7 miljoner ton timmer i Jämtlands län, varav cirka 75 procent vidareförädlas utanför länet. Skogsnäringen är således helt beroende av bäriga vägar för att möjliggöra effektiva transporter till och från skogsindustrierna både inom och utanför länet. Både det allmänna och det enskilda vägnätet måste därför ha full bärighet under hela året.
Besöksnäringen i Jämtlands län står för en betydande andel av näringens totala omsättning i Sverige. Omsättningen i länet uppgick år 2016 till närmare 5 miljarder kronor. I länet finns ett tjugotal större eller mindre destinationer, varav merparten är helt beroende av väl fungerande vägtransporter. Exempelvis reser över 90 procent av besökarna till västra Härjedalen med bil. I Åre samhälle med cirka 3 000 folkbokförda invånare bor det under högsäsong cirka 30 000 personer, som dessutom byts ut varje vecka.
Till vissa destinationer kring Åredalen och Storlienområdet finns möjlighet att resa med tåg. Turistdestinationerna arbetar aktivt för att få fler att välja tåget. Att regeringen tagit initiativ till att återuppta reguljär nattågstrafik på sträckan Stockholm–Duved är av mycket stor betydelse för länet som besöksdestination.
I Nationell plan för åren 2018–2029 ökar anslaget till vägunderhåll. Regeringen har sedan tidigare genomfört riktade satsningar på vägunderhåll på landsbygd, och inför valet aviserade Socialdemokraterna ytterligare 500 miljoner/år under planperioden för att rusta vägnätet på landsbygd. I tillägg till dessa helt nödvändiga ekonomiska tillskott krävs en förändrad modell för fördelning av investeringsmedel mellan länstransportplanerna.
Både fördelningsmodellen gällande länstransportplanerna och prioriteringen av medel för investeringar och underhåll (vidmakthållande) via den nationella planen behöver ses över. Såväl omfattningen av vägnätet som den faktiska trafikmängden på det, där bland annat besöksnäringen och transporterna från skogsnäringen tydligare vägs in, måste tillmätas större vikt.
|
Kalle Olsson (S) |
|