Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av samarbetet mellan vården och skolans elevhälsovård för att upptäcka och kunna möta den psykiska ohälsan hos unga och tillkännager detta för regeringen.
Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10–17 år och unga vuxna mellan 18–24 år ökat i hela Sverige. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18–24 år.
Undersökningen Liv och hälsa 2017 visar att många unga, framförallt tjejer, känner sig stressade, ängsliga och nedstämda. Färre killar än tjejer uppger att de har någon att prata om sina känslor med. När man tittar på hur elever i årskurs 9 mår framgår också att måendet är starkt sammankopplat med oro för familjens ekonomi. Det måste skapas bättre förutsättningar till god vård genom tydligare samverkan mellan olika aktörer som möter barn och unga i en utsatt situation. Samarbetet mellan sjukvården och skolans elevhälsovård behöver utvecklas och stärkas för att möta den problematik som finns med psykisk ohälsa bland unga. Genom så kallad screening av den psykiska ohälsan, likt den som görs av den fysiska hälsan inom skolan, kan psykisk ohälsa upptäckas tidigare och behandlas effektivare. Vidare så behövs det insatser som kan verka direkt för patienten. Genom utökade satsningar på digitala tjänster i form av umo.se kan unga få stöd och hjälp och nå vården snabbare. Samverkan mellan region och kommuner har till exempel startats i Örebro län, där vården och skolans elevhälsovård samarbetar för att upptäcka och kunna möta den psykiska ohälsan hos regionens unga.
För att minska den psykiska ohälsan hos unga krävs det större satsningar för att skapa förutsättningar för samverkan mellan vården och elevhälsovården.
|
Denis Begic (S) |
Matilda Ernkrans (S) |