Motion till riksdagen
2018/19:2106
av Fredrik Olovsson (S)

Insatser mot spårspring


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att granska möjligheten att vidta ytterligare åtgärder för att minska problemet med spårspring på våra järnvägar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Säkerheten på svensk järnväg är och skall vara – prioriterad. Frågan måste drivas aktivt. Ett stort säkerhetsproblem för järnvägen är förekomsten av så kallad spårspring­ning. Problemet med personer som olovligen vistas på spåren växer och leder många gånger till kraftiga förseningar i tågtrafiken. När människor vistas på spåren blir följden ofta att tågen inte får framföras alls för att förhindra olyckor med personskada som följd.

Det påverkar resenärernas vardag negativt. Det innebär också stora kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Resenärer tvingas sitta fast på tåget istället för att vara på arbetet. De kommer försent, missar viktiga möten eller lektioner, tentor och prov. De riskerar att missa anslutningståg eller flyg och kommer försent till hämtningen på förskola och fritids.

Det är inte acceptabelt.

Det är tydligt att dagens straff för spårspringning inte är tillräckligt för att fungera avskräckande. Dagens bötesbelopp täcker ingalunda de samhälleliga kostnaderna. Samtidigt är kunskaperna om farorna och riskerna inte tillräckligt stora hos spårspring­arna.

Att olovligt vistas på spåren är olagligt och tilltaget måste beivras. Det är tydligt att de hittills vidtagna åtgärderna för att förhindra spårspring är otillräckliga. Kraftigt höjda böter skulle säkert fungera avskräckande. Fler möjligheter att säkert och legalt korsa en järnväg, till exempel i en tunnel under eller på en övergångsbro, kan behöva planeras. Bättre information om risker och samhällskostnader och ökad bevakning minskar också problemen.

Det är tydligt att dagens straff för spårspringning inte är tillräckligt för att fungera avskräckande. Dagens bötesbelopp täcker ingalunda de samhälleliga kostnaderna. Samtidigt är kunskaperna om farorna och riskerna inte tillräckligt stora hos spårspring­arna.

Regeringen bör därför se över vilka åtgärder som kan vidtas för att ge ökad förståelse om riskerna och mer kunskap om samhällskostnaderna för spårspringning.

 

 

Fredrik Olovsson (S)