Flyget släpper ut 74 000 gånger mer koldioxid än vad tåget gör. Flyget är en av våra absolut största miljöbovar och svenskarnas nöjesflygningar med lågprisflygbolagen har ökat lavinartat. Flygresorna i Sverige har ökat med 180 procent sedan nittiotalet. Under 2018 års första kvartal, januari till mars, ökade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med drygt 4 procent jämfört med samma period 2017. Sammanlagt uppgick de till närmare 8,5 miljoner. Det är utrikestrafiken som står för ökningen. Antalet utrikespassagerare ökade med närmare 7 procent, vilket motsvarar 415 000 fler passagerare än under samma kvartal 2017.
Enligt FN:s senaste rapport från klimatpanelen, IPCC, måste utsläppen av CO2 minska med 45 procent till 2030 och nå netto noll år 2050 för att vi ska få en temperaturökning på endast 1,5 grader. Det innebär att vi alla, akut, måste bidra till att minska utsläppen av CO2.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018 en flygskatt som är avståndsbaserad och har tre olika nivåer.
För inrikesresor och resor inom Europa blir skatten 60 kronor.
Resor till länder utanför EU, som dock inte är längre än 600 mil, blir skatten 250 kronor.
För resor längre än 600 mil blir skatten 400 kronor.
Skatten tas ut vid flygstart från svenska flygplatser och det är flygbolagen som ska betala skatten.
Mycket mer måste göras för att minska flygandet och minska utsläppen.
Idag behöver flygbranschen inte betala skatt på bränslet. Momssatsen för utrikesresor är 0 och för inrikesresor 6 procent.
Det är inte konstigt att utvecklingen går långsamt vad gäller miljötänkandet hos flygbolagen.
Regeringen måste utreda hur flygbolagen ska motiveras att minska sina utsläpp av CO2.
Samtidigt har utsläppen per passagerarkilometer minskat med 80 procent de senaste 50 åren. Och det internationella arbetet med att begränsa flygets miljöpåverkan har påbörjats. Vi står inför en stor teknikrevolution inom flyget där elektrifieringen snart kommer att vara en verklighet för kortare flygrutter.
Ytterligare en väg framåt är ökad användning av biodrivmedel. Att flyga på biobränsle minskar koldioxidutsläppen utan att flygplanen behöver modifieras. Problemet är att vi inte har tillgång till de mängder som behövs. Här är Sverige unikt positionerat med vår skogsresurs och vi har därför möjligheten att bli världsledande i framtagningen av biobränsle.
Intensiv forskning bedrivs på nya lätta material och flygplanens utformning. EU vill införa effektivare flygrutter, vilket kommer att ge stora bränslebesparingar. Ny forskning hjälper oss att förstå den så kallade höghöjdseffekten, vilket kommer att leda till att vi kan välja optimal flyghöjd för minskad miljöpåverkan.
Regeringen måste tillse att incitament finns för flygbolagen att kräva teknikutveckling av flygplanen.
|
Joakim Järrebring (S) |
|
|
Aylin Fazelian (S) |
Mats Wiking (S) |