Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frysa handlingsplanerna för grön infrastruktur till dess att en utredning genomförs med syfte att utreda hur grön infrastruktur påverkar brukanderätten, förfoganderätten och äganderätten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av naturområden och värdekärnor som ska kunna samspela för att bevara biologisk mångfald och främja ekosystemtjänster.
I praktiken innebär det att skydd, bevarande, restaurering och återskapande av livsmiljöer, ekosystemfunktioner och naturliga processer beaktas i fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning som i brukande och förvaltande av naturresurser. Syftet är att ge en samsyn i samhället i stort.
Regionala handlingsplaner skall upprättas och har upprättats för att vara ett underlag till konkreta naturvårdsåtgärder samt anpassning av brukande och hänsyn. Deras användning kan sammanfattas i tre huvudsyften:
Grön infrastruktur har en god tanke som huvudsyfte men det finns en stor risk att det kommer leda till mer döda händer över enskilt brukande. Döda händer som kommer försvåra markanvändning och göra det väsentligt mycket svårare att utveckla verksamhet på landsbygden. I alla regionala handlingsplaner borde tydligt framgå att de ej skall vara tvingande för markägare och inte ska påverka vederbörandes rådighet över marken i form av tvingande åtgärder, reducerad brukningsrätt eller ingen brukningsrätt alls. Om detta ändå sker skall markägaren erbjudas full ersättning eller ersättningsmark.
Vi menar därför att en utredning skall tillsättas för att klargöra hur grön infrastruktur påverkar brukanderätten, förfoganderätten och ägandet av enskilds egendom. Under tiden denna utredning genomförs borde handlingsplanerna frysas för att inte enskilda skall bli drabbade eller lidande av felaktiga beslut.
|
John Widegren (M) |
Erik Bengtzboe (M) |