Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om alla barns rätt till förskola oavsett föräldrarnas livssituation samt att uppmuntra barn med störst behov att delta i förskoleverksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Utbyggnaden av barnomsorg i Sverige bidrog kraftigt till att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och var en viktig och banbrytande reform när det begav sig. Men mycket har hänt sedan dess och dagens förskola är så mycket mer än enbart barnomsorg. Där finns också ett pedagogiskt uppdrag.
Eftersom förskolan inte enbart är en förutsättning för vuxnas förvärvsarbetande utan också tillför mycket för barnen och deras utveckling bör alla barn ha rätt till förskola oavsett deras föräldrars tillfälliga situation. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar har behov och nytta av förskolan. Många gånger kan det då vara ännu viktigare för barnet att få delta i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför är det rimligt att ta hänsyn till alla barns behov och rätt till förskolan oavsett om deras vårdnadshavare är förvärvsarbetare, arbetslösa eller föräldralediga.
Barn är olika och behoven kan se olika ut. En utökad rätt ska således inte misstas för plikt. Samtidigt vittnar många kommuner om att barn som generellt tenderar att ha störst behov av att delta i förskolans pedagogiska verksamhet inte nyttjar den i samma utsträckning. Det handlar inte minst om barn till föräldrar i utsatta områden som inte talar svenska eller har ett arbete att gå till. Därför behöver även staten och kommunerna tillsammans hitta former för att aktivt söka upp och uppmuntra dessa barn att delta i förskoleverksamheten.
|
Teresa Carvalho (S) |
|
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Patrik Engström (S) |