Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syftet att minska antalet ledamöter i Sveriges riksdag till 249 och att en del av de resurser som lösgörs bör fördelas så att ledamöterna får större personella resurser för att kunna arbeta mer effektivt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Då och då blossar debatten upp om Sveriges riksdags storlek. Debatterna slutar alltid med att det får vara som det är. Det borde dock utredas om en minskad riksdag med ökade personella resurser i förlängningen inte skulle kunna ge en både effektivare och kunnigare politisk process.
Sverige har ett av de största parlamenten i förhållande till sin population. Det torde ge en god representativitet och en större kännedom lokalt om vilka som är de regionala representanterna i Sveriges högsta beslutande organ. Dock finns det anledning att tro att det stora antalet riksdagsledamöter i stället leder till en anonymisering.
Partisystemet bidrar i viss mån till att hålla riksdagsledamöter tillbaka. Det avsätts årligen resurser till stöd för ledamöterna men de hanteras i praktiken av partikanslierna och ger inte det fulla utslag för ledamöterna som de skulle kunna göra.
En minskad riksdag skulle kunna lösgöra resurser för att stärka ledamöterna än mer och därmed öka deras effektivitet i den politiska processen. Ett mindre parlament med bättre stöd till ledamöterna ger en bättre beslutsprocess och i någon mån en rimlig maktförskjutning till parlamentet från regeringen enligt andemeningen i grundlagarna.
Frågan behöver så klart belysas ur alla aspekter och grundligt utredas men en modest minskning av kammarens omfång från 349 till 249 ledamöter vore inte otänkbar.
|
Johanna Jönsson (C) |
|