Riksdagsstyrelsen har beslutat att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda riksdagens arbete med EU-frågor. Kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I huvudsak har kommittén landat i slutsatser som inte nämnvärt förändrar den relation som i dag råder mellan regering och riksdag och som fastslagits i konstitutionsutskottets praxis. I nu aktuell skrivelse behandlas de lagförslag som kommittén lämnade. Enär Sverigedemokraterna ändå reserverade sig på en rad punkter följer här en följdmotion där vi utvecklar våra ståndpunkter.
Sverigedemokraterna reserverar sig mot riksdagsstyrelsens förslag att avskaffa den obligatoriska granskningen av grön- och vitböcker för att i stället låta varje utskott göra en bedömning av huruvida ett dokument bör granskas. Även om utskotten i de flesta fall sannolikt kommer att granska grön- och vitböckerna, menar vi att ett obligatorium trots allt bidrar till ökad insyn och informationsspridning. Vi vill därför behålla obligatoriet.
Det är viktigt att de nationella parlamenten får möjlighet att fullt ut uttrycka sina åsikter om en föreslagen åtgärd från EU. Enligt den praxis som fastslagits av konstitutionsutskottet kan utskotten inom ramen för subsidiaritetsprövningen även göra ett proportionalitetstest, dvs. pröva huruvida förslagen inskränker det nationella lagstiftningsutrymmet i alltför stor utsträckning. Vi vill slå vakt om denna praxis och menar att den borde förtydligas i bestämmelsen om riksdagens subsidiaritetsprövning. Vi vill vidare se en utveckling av denna praxis, så att proportionalitetsbedömningar konsekvent görs i samband med subsidiaritetsprövningarna. Vi anser vidare att regeringen ska vara bunden av de synpunkter som riksdagen för fram i sina motiverade yttranden i subsidiaritetsprövningarna.
I alla händelser bör protokollsutdrag som rör subsidiaritetsprövningar som tas upp till behandling i kammaren även innehålla reservationer som lämnats i utskottet. Reservationerna bör följa med protokollsutdragen för att tydliggöra den parlamentariska processen och partiernas ståndpunkt i frågan.
Sverigedemokraterna motsätter sig att det inte längre ska anges i riksdagsordningen att regeringen ska överlägga med EU-nämnden i andra frågor om arbetet i EU än frågor som ska beslutas i Europeiska unionens råd när nämnden av särskilda skäl begär sådan överläggning. Vi menar tvärtom att samrådsskyldigheten bör stärkas. Det finns exempel på att viktiga beslut fattats vid s.k. informella möten i Europeiska rådet och ministerrådet, ibland över en lunch. Därför bör samrådsskyldigheten snarare förtydligas än, som nu, urvattnas. Det är av yttersta vikt att regleringen av samrådsskyldigheten vid informella rådsmöten är skarp, inte minst mot bakgrund av att det finns en tendens till att viktiga diskussioner sker just vid dessa informella tillfällen. I det fall regelverket är otydligt finns dels en uppenbar risk för en oönskad maktförskjutning från riksdagen till regeringen, dels ett demokratiskt dilemma i och med att insynen i beslutsfattandet minskar. Att i det läget urholka EU-nämndens möjlighet till egeninitierat samråd med regeringen anser vi ytterst olyckligt och riksdagsstyrelsen bör i stället återkomma med ett konkret förslag på hur samrådet kan stärkas.
|
Jonas Millard (SD) |
|
|
Patrick Reslow (SD) |
Matheus Enholm (SD) |
|
Fredrik Lindahl (SD) |
|