Svenskt yrkesfiske har länge legat i framkant när det gäller utvecklingen av ett miljömässigt hållbart fiske. För detta arbete förtjänar våra yrkesfiskare beröm och uppskattning. Tyvärr upplever många yrkesfiskare snarare att de misstänkliggörs och att de tyngs ner av allt mer byråkrati i form av regelkrångel och kontroller. Omfattande byråkrati och svårigheter att få fiskelicens är förklaringar till varför så få personer väljer att bli yrkesfiskare. Den tunga regelbördan och den omfattande byråkratin minskar också såväl arbetsglädjen som lönsamheten för befintliga yrkesfiskare. Om Sverige långsiktigt ska ha kvar ett yrkesfiske, och särskilt ett småskaligt kustnära fiske, måste regelbördan lätta. Det framstår som särskilt angeläget att göra det enklare att bli yrkesfiskare. Därav följer behovet av att underlätta generations- och ägarskiften.
Antalet yrkesfiskare och fiskefartyg i Sverige har mycket drastiskt minskat. För tio år sedan hade exempelvis Bohuslän nära 700 fiskefartyg. Idag är fartygen färre än 400. Samtidigt är genomsnittsåldern hos de yrkesfiskare som idag är aktiva hög och stigande. Enligt Sveriges Fiskares Producentorganisation är medelåldern i yrkesfiskarkåren nu över 55 år. En föryngring och en bättre återväxt av aktiva yrkesfiskare är nödvändig. För att möjliggöra detta krävs regelförenklingar. Därför bör en regelförenklingskommission med representanter från branschen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samt andra berörda aktörer övervägas att tillsättas. Syftet med kommissionen bör vara att identifiera problem och föreslå konkreta förändringar för att minska regelbördan och de kostnader som hör samman med dagens omfattande byråkrati och kontroll. Vidare bör det övervägas att ge HaV i uppdrag att ta fram en handlingsplan i syfte att underlätta generations- och ägarskiften inom yrkesfisket och göra det enklare att bli yrkesfiskare. Den handlingsplanen bör utöver regelförenklingar för fisket ta sikte på bland annat finansierings- och skattemässiga frågor.
För att utveckla selektivt och skonsamt fiske och för att underlätta för omställningen till landningsskyldigheten som fullt ut ska vara införd 2019 gjorde alliansregeringen en ekonomisk satsning. En satsning som den röd-gröna regeringen förlängde. Regeringen bör nu pröva möjligheten att fortsatt stödja utvecklingen av ett mer selektivt och skonsamt fiske. Konkret handlar detta bland annat om att stödja utvecklingen av mer selektiva fiskeredskap så som trålar med rist.
Inom kräftfisket i Bohuslän utvecklade man en rist för att i trålfisket av kräfta sortera bort kräftor som är mindre än det tidigare minimåttet på 13 centimeter. Dessvärre minskades minimimåttet inom EU för havskräfta från 13 centimeter till 10,5 centimeter. Den sänkningen gjorde användningen av en sådant rist ekonomisk närmast omöjlig. Sänkningen av minimåttet har i Sverige kritiserats av både fiskare som trålar och av fiskare som burfiskar. Den svenska fiskarekåren har varit tämligen överens om att sänkningen både medför betydande ekologiska och ekonomiska risker. Skagerrak och Kattegatt har bland de absolut bästa kräftbestånden i världen vilket skapar goda möjligheter för ett lönsamt, ekologiskt hållbart och således långsiktigt fiske. Sverige måste slå vakt om denna goda situation och bör därför verka för att minimimåttet för havskräfta höjs inom EU.
|
Johan Hultberg (M) |
|