Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringen och plan- och bygglagen och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige finns nästan 360 000 hästar . Sverige är därmed ett av de hästtätaste länderna i Europa. Det stora och utbredda intresset för hästar medför även en stor efterfrågan på varor och tjänster. Nya produkter, yrken och tjänster utvecklas hela tiden och ger grund för ett omfattande småföretagande i framförallt tätortsnära landsbygd men också i glesbygd.
Hästnäringen har på grund av sin storlek en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. Sverige har också en mycket kraftig urbanisering. Därför finns det stora utmaningar i att bibehålla en levande svensk landsbygd. Den del av hästnäringen som håller hästar för hobby- och rekreationsändamål är en viktig kundgrupp till det svenska jordbruket. Hästhållningen kräver stall, foder, strö och andra produkter. Även uppfödning och avel av hästar genererar arbetstillfällen. Hästnäringen är jordbrukets fjärde största inkomstkälla.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) finns ett undantag från krav på bygglov som omfattar
ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Men det finns Detta gäller inom områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser. Men det finns en osäkerhet om detta också gäller för hästhållning. Det är därför svårt för den som ska bygga att avgöra om en åtgärd omfattas av undantaget från bygglov (vilket resulterar i skilda bedömningar över landet). Detta resulterar i en mycket osäker situation och en otydlighet med stort utrymme för omfattande extra kostnader för ett företag med hästverksamhet. Dessutom skapas en onödig administration för hästföretagaren och ibland även höga kostnader i de fall frågan kräver en rättslig bedömning. Detta kan resultera i att företagare ofta väljer att inte
genomföra önskvärda byggnationer för att utveckla sin verksamhet.
Vid tveksamhet kan man redan idag få ett yttrande från kommunen om kravet på bygglov gäller. Ett sådant besked kan dock inte överklagas och de nya bestämmelser som föreslås avses inte heller innehålla den möjligheten. Det innebär att en företagare som fått beskedet att bygglov krävs, men inte är nöjd med bedömningen har två alternativ:
l) Ekonomibyggnaden uppförs utan bygglov med risken att kommunen kan komma att besluta om sanktioner och förelägganden om rivning. Kommunens beslut om eventuella sanktioner kan överklagas och företagaren kan få rätt vid en överprövning. Men, om överinstanserna däremot kommer fram till att bygglov krävs får företagaren betala mer än vad ett bygglov skulle ha kostat.
2) Det andra alternativet är att gå med på kommuns krav och ansöka om bygglov, trots att företagaren bedömer att det inte krävs enligt PBL. Ett bygglov är både mycket kostsamt och innebär ofta en utdragen process. De kommunala avgifternas konstruktion gör att stall, maskinhallar och liknande kan få en mycket hög bygglovavgift som inte alls står i proportion till den tid som läggs ner på granskningen av dessa relativt enkla, men till ytan stora byggnader.
Denna problematik kan bero på att kommunernas tillämpning av PBL inte är korrekt, men en tydligare reglering skulle betyda mycket för rättssäkerheten och förutsebarheten för den enskilde. Kommunens krav på bygglov bör också kunna överprövas utan att företagaren först ska behöva påbörja en byggnation och därmed utsättas för osäkerheten att riskera straffavgift alternativt vara tvungen att betala en oskälig avgift när bygglov egentligen inte ska behövas. Problematiken visar att det antingen behövs förtydliganden så att bestämmelsen anpassas till den mängd olika näringsverksamheter som idag förekommer på ett modernt lantbruk alternativt ge en möjlighet
att kunna överklaga ett besked från kommunerna att en byggnation är bygglovspliktig.
|
Monica Haider (S) |
|