Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning av det svenska systemet för beskattning av olika skattebaser och tillkännager detta för regeringen.
För snart 30 år sedan, i början av 1990-talet, genomfördes det som kom att kallas århundradets skattereform. Reformen karakteriserades av breddade skattebaser och sänkta skattesatser. De grundläggande principerna bakom skattereformen var enkelhet, likformighet och neutralitet i beskattningen. Likformighet innebär att inkomster som är lika stora, oavsett inkomstslag, ska beskattas lika, och neutralitet innebär att hushålls och företags handlingsalternativ inte ska styras av beskattningen.
Sedan reformen genomfördes har dock en lång rad ändringar genomförts. Exempel på detta är differentierad moms, skatteavdrag för vissa tjänsteköp (RUT och ROT), införandet av jobbskatteavdraget och att fastighetsskatten har bytt namn till kommunal fastighetsavgift samtidigt som den blivit regressiv.
Skatteverket har sex olika kolumner för inkomstbeskattning samt olika beskattning av inkomster av kapital. Den statliga inkomstskatten betalas i två olika steg, alltså beskattas inkomster i Sverige på många olika sätt, som är mycket svåra att förstå och nästan omöjliga att ha överblick över. Det av regeringen föreslagna höjda grundavdraget för de med sjuk- och aktivitetsersättning kommer att innebära en ny, sjunde kolumn för inkomstbeskattningen.
Skattesystemet har blivit ett lapptäcke av olika skattesatser, undantag, avdrag och skatteavdrag. Det finns ett behov av en djupgående skatteöversyn, och vi förordar därför en genomlysning av systemet för beskattning av olika skattebaser och också hela skattesystemet i övrigt. En parlamentarisk utredning behövs i nästa steg för att kunna
åstadkomma blocköverskridande överenskommelser. En av utgångspunkterna för en ny skatteutredning bör vara att garantera en långsiktig finansiering av välfärden samt enkelhet, rättvisa och skatt efter bärkraft.
|
Adnan Dibrani (S) |
Mattias Jonsson (S) |