Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
Det har gått mer än ett kvarts sekel sedan riksdagen antog ”århundradets skattereform”, som den senaste breda skattereformen kallades i folkmun. Syftet var ett skattesystem där den högsta marginalskatten inte skulle överstiga 50 procent. Genom den tillfälliga värnskatten som infördes 1995 frångick man dock principen att hälften av en löneökning skulle behållas av löntagaren genom införandet av värnskatten. Värnskatten ersattes 1998 av en snarlik skatt.
Själva grundprincipen för den nya skattereformen handlade om ökad likformighet och neutralitet. Skattesatserna för kapital- och arbetsinkomster sänktes kraftigt samtidigt som skattebaserna breddades.
Under de dryga 25 år som gått sedan den reformen antogs har inkomstklyftorna ökat påtagligt. Ett stort antal avsteg har gjorts från de ursprungliga principerna om likformighet och neutralitet. Till exempel är momsen inte längre enhetlig utan stora variationer förekommer. Ett annat exempel är att investeringar i fastigheter idag beskattas lägre än de flesta andra kapitalinvesteringar. Ett tredje exempel är de generösa villkor som finns för egenföretagare att beskatta inkomster som kapitalvinster.
Det sammelsurium av undantag och särlösningar som genomförts sedan skattereformen har försämrat det svenska skattesystemets funktion. I snart 30 år har olika regeringar med stöd av en majoritet i riksdagen skruvat lite här och lagat lite där vilket resulterat i ett skattesystem som uppfattas som spretigt och otydligt. Därtill har omvärlden förändrats, såsom medlemskap i EU och en internationalisering av Sveriges ekonomi. Globaliseringen har bidragit till vinstförflyttningar till skatteparadis, vilket resulterar i uteblivna skatteintäkter som så väl behövs för att garantera ett välfärdssamhälle som omfattar alla.
Det är dags för en ny bred skatteöversyn som resulterar i ett system som är långsiktigt hållbart över flera mandatperioder, oavsett vilken politisk majoritet som styr. Den bör hantera beskattning på arbete, företag och kapital inklusive ränteavdragen samt ta hänsyn till de ökade inkomstklyftorna och inte minst ha en bred förankring bland medborgarna.
|
Teres Lindberg (S) |
|