Spelmissbruk är ett av de största och mest växande folkhälsoproblemen i Sverige idag. Enligt Folkhälsomyndigheten har cirka två procent av den vuxna befolkningen idag spelproblem. För cirka 31 000 personer är problemen så allvarliga att det kan röra sig om ett beroende. Enligt samma källa lever ungefär 170 000 anhöriga, varav nästan hälften barn, i hushåll med någon som har spelproblem. Spelmissbruk medför ekonomiska och sociala problem för enskilda såsom anhöriga. De spelberoende hamnar i direkta ekonomiska problem, och det leder även till sociala följder då relationer till anhöriga sätts åt sidan under missbruket.
Historiskt har riksdagen slagit fast att samhällets insatser mot spelberoende ska syfta till minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Målen för spelområdet ska också vara en sund och säker spelmarknad. Historiskt har överskottet från spel varit förbehållet allmännyttiga ändamål, såsom föreningslivet. Vi anser att inriktningen är rimlig, men prioritet måste ges social skyddshänsyn.
Från och med 1 januari 2018 är spelmissbruk inskrivet i socialtjänstlagen och spelmissbruk räknas som en psykiatrisk diagnos precis som alkoholmissbruk. Jämfört med alkohol och alkoholreklam så får denna i tryckt media bara visa produkten och inte kopplas till personer, attribut eller livsstil. Alkoholreklamen får inte uppmuntra till konsumtion och 20 procent av annonsen måste även innehålla en varningstext. På internet gäller samma regler som i tryckt media. I radio och tv är alkoholreklam i Sverige helt förbjudet.
Från och med 2019 införs ett licenssystem för spel i Sverige. Vi vill understryka vikten och behovet av reglering av marknadsföring både inom och utanför licenssystemet.
Mot denna bakgrund och spelmissbrukets konsekvenser bör riksdagen ställa sig bakom vad som anförs i motionen och tillkännage det för regeringen, vilket skulle innebära en begränsning av reklamen riktat mot spel om pengar samt likställa och ordna den som alkoholreklam.
|
Markus Selin (S) |
Mathias Tegnér (S) |