Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt överväga möjligheten att använda AML i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
När människor i Sverige befinner sig i nöd är det för många givet att ringa nödnumret 112. Ofta handlar de första meningarna om att fastställa position – något som inte alltid är enkelt. Operatörer kan förvisso avgöra var i ett område en telefon befinner sig genom så kallad triangulering, vilket dock är en trubbig metod.
En betydligt mer modern lösning är AML (advanced mobile location), som per automatik kan skicka en position till en operatör när man ringer nödnumret. Det är en metod som har mer än 1 000 gånger större träffsäkerhet än traditionell triangulering.
Den europeiska nödnummerorganisationen EENA har uppmanat telefontillverkare att implementera standarden. Flera av världens största telefontillverkare har redan gjort så. I Sverige är det dock för intet då svensk lagstiftning inte tillåter att SOS Alarm implementerar tekniken. Något som i värsta fall kan ha lett till att människor i nöd inte fått den hjälp de behöver.
Lagstiftning som rör datautbyte om potentiellt hemliga uppgifter ska inte ske lättvindigt, och det kan finnas välmotiverade hinder i svensk lag som omöjliggör AML. Men en utredning för att se över risker och potentiella vinster med det nya moderna systemet bör kunna utföras. Inte minst då det är ett kostnadseffektivt och träffsäkert sätt att underlätta för människor som är i nöd – och i förlängningen kunna rädda liv. I En nationell alarmeringstjänst – för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser (SOU 2018:28) står det att läsa att det inte legat i utredningens uppdrag att utreda möjligheterna att
använda tekniken men att utredningen vill betona vikten av att arbetet för att dra nytta av tekniken påskyndas.
|
Johan Hultberg (M) |
|