Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det svenska medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
Medborgarskap medför både rättigheter och skyldigheter. Det handlar om rättigheter som den ovillkorliga rätten att vistas och arbeta i Sverige, de grundlagsskyddade friheterna samt rösträtten till Sveriges riksdag och möjligheten att väljas till ledamot av riksdagen. I och med Sveriges anslutning till EU innebär medborgarskapet även erhållandet av ett så kallat unionsmedborgarskap och de rättigheter och skyldigheter som följer med detta. Det handlar exempelvis om rätten att röra sig inom EU och att få rösta i lokala val. Bland skyldigheterna återfinns skatteplikten och plikten att försvara vårt land.
Medborgarskapet är dock mer än enbart ett rättsligt förhållande. Medborgarskapet symboliserar vår samhörighet och vårt gemensamma ansvar för varandra, för Sverige och för vår samhällsgemenskap. Medborgarskapet är något värdefullt och det finns all anledning att stärka medborgarskapets status och ställning.
Det är exempelvis viktigt att den som ska bli svensk medborgare är införstådd med vilka rättigheter och skyldigheter som kommer med medborgarskapet, att personen i fråga har kännedom om hur det är att leva i vårt samhälle samt har kunskap om vår kultur och vilka värderingar som har byggt Sverige starkt. Språkkunskaper är rent av en förutsättning för att man som medborgare ska kunna bejaka sina rättigheter och leva upp till sina skyldigheter. Det är av samma anledning viktigt att alla som söker medborgarskap har genomgått utbildning i samhällsorientering.
För att som utlänning bli svensk medborgare måste man ha varit stadigvarande bosatt i Sverige under en viss tid. Det som räknas är tiden i Sverige med tillstånd för bosättning. För nordiska medborgare är kravet minst 2 år, för statslösa och flyktingar är det minst 4 år och för övriga utlänningar så är det minst 5 år.
I Norge gäller att man ska ha varit bosatt i landet de senaste 7 åren och kravet i både Danmark och Finland är att man ska ha varit fast bosatt i landet i minst 10 år. I Tyskland ställs som regel krav på att man ska ha vistats i landet i 8 år.
Det är lätt att konstatera att dagens krav på 5 års hemvisttid i Sverige är en relativt kort tid i jämförelse med andra länder. För alltför många innebär detta att man faktiskt kan bli medborgare i Sverige innan man gör sitt första inträde på den svenska arbetsmarknaden.
För att på allvar uppvärdera medborgarskapet krävs att det också under vissa omständigheter kan förverkas. Förlust av medborgarskap ska exempelvis möjliggöras om medborgarskapet erhållits genom mutor eller bestickning. Det skulle även kunna finnas andra liknande försvårande omständigheter som skulle kunna innebära ett förverkande av medborgarskapet. Dessa och liknande frågor bör därför noggrant utredas vidare.
Mot bakgrund av ovan anförda finns all anledning att i ett större sammanhang se över medborgarskapet, krav och ceremonier, den process som föregår och eventuella skäl att förlora sitt medborgarskap. Jag föreslår därför att det tillsätts en statlig utredning om det svenska medborgarskapet.
|
Christian Carlsson (KD) |
|