Motion till riksdagen
2018/19:1750
av Christian Carlsson (KD)

Skattereformer för ett företagsklimat i världsklass


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som syftar till att förbättra företagsklimatet genom att se över 3:12-reglerna, beskattningen av personaloptioner samt både värnskattens och bolagsskattens framtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Den internationella konkurrensen hårdnar, vi står inför en historisk integrations­utmaning och framtidens välfärd behöver finansieras. Behovet av fler jobb och mer företagande är därför större än på länge, men svenska företagare tyngs idag av höga skatter och oro över såväl kompetensförsörjning som ökande brottslighet.

Det Sverige behöver i det här läget är inte mer av höjda skatter och statlig byråkrati. Tvärtom behöver Sverige nya reformer som stärker konkurrenskraften och företags­klimatet. Företagare som arbetar hårt ska inte bara få chansen att starta upp och få ihop sin verksamhet, de ska också få se sina företag växa och kunna förverkliga drömmar. Vi behöver helt enkelt en skattepolitik som gör att små företag växer sig starka här i Sverige, istället för att flytta utomlands. Ingen annan ambition är tillräcklig än att vårt land ska erbjuda ett företagsklimat i världsklass.

Ett problem som många företag upplever är att klara av kompetensförsörjningen. Det handlar om att vi behöver ett utbildningsväsende av hög kvalitet, men också en skattepolitik som gör att människor känner att utbildning och hårt arbete lönar sig. Det är viktigt för att människor ska vilja utbilda sig, men också för att Sverige ska vara ett attraktivt land att etablera sig i för utländska talanger, specialister och hela företag.

De höga marginalskatterna i Sverige leder till att människor jobbar och konsumerar mindre. Skatteintäkterna minskar således trots att skattesatserna höjs. Dessa höga skatter gör också att det blir svårare för svenska företag att attrahera kompetent arbetskraft från andra länder. Ett första steg för att komma till rätta med denna orimliga ordning vore att avskaffa värnskatten. De sista 5 procentenheterna av den statliga inkomstskatten skulle vara en tillfällig skatt som infördes 1995 för att Sverige skulle återhämta sig efter 90-talskrisen, men värnskatten finns fortfarande kvar. Det är en omoralisk skatt som borde tas bort, och modern forskning visar att ett avskaffande rent av skulle kunna leda till mer skatteintäkter eftersom det skulle stimulera till arbete.

Ett annat sätt att underlätta rekryteringen för nystartade företag är att beskatta personaloptioner som kapital. Ett mindre, nystartat företag kan i början ha sämre möjlighet att betala ut marknadsmässiga löner. Därför blir möjligheterna att erbjuda delägarskap och senare inkomster genom aktieägarvärde viktiga. Personaloptioner möjliggör lägre lönekostnad samtidigt som man långsiktigt ändå kan lyckas knyta nyckelpersonal till bolaget. I Sverige beskattas personaloptioner idag i alltför hög utsträckning som inkomst av tjänst, men det finns skäl att istället övergå till att beskatta detta som kapital därför att det skulle göra att svenska företag gavs bättre möjlighet att attrahera spetskompetens från omvärlden. En översyn av lagstiftningen krävs nu för att fler företag och fler personer ska omfattas av de regler som syftar till att personal­optioner ska beskattas som kapital, men också för att lagstiftningen på området behöver förtydligas.

Avslutningsvis så behöver Sverige fler människor som väljer att starta företag. Det vore viktigt och bra för vårt samhälle om det lönade sig bättre att starta och driva företag. Idag styrs företagsbeskattningen bland annat av de så kallade 3:12-reglerna. Det är ett svåröverskådligt regelverk som kommit till för att göra det ofördelaktigt för mindre företag att använda sig av utdelning istället för lön. Den höga skatten på arbete är dock naturligtvis inte ett godtagbart skäl att straffbeskatta småföretagare. Företagare måste kunna få del av den vinst som upparbetats i bolaget. Det risktagande som företagande innebär borde istället premieras.

Bolagsskatten är idag en skatt på det värde ett företag producerar, ett värde som egentligen skulle kunna återinvesteras i företaget och få det att växa. Skatten gör dock att detta producerade värde förs ut ur företaget, vilket gör att det återstår mindre kapital att investera i företaget. Eftersom vinsten dessutom beskattas vid utdelning innebär det hela en dubbelbeskattning. Det finns dock fler problem med bolagsskatten. Bolags­skatten öppnar nämligen upp för skatteplanering vilket gör att vissa som var tänkta att betala skatten ändå slipper undan densamma. Av den anledningen är bolagsskatten rättsosäker och risken är stor att den uppbärs av andra parter.

Reformerade 3:12-regler samt sänkt eller en på sikt avskaffad bolagsskatt skulle locka nya företagsetableringar till Sverige. Det skulle också underlätta investeringar i svenska företag och bereda väg mot ett företagsklimat i världsklass. Mot bakgrund av detta föreslås Sveriges riksdag ställa sig bakom att starta en utredning om skatterefor­mer för stärkt konkurrenskraft och ett företagsklimat i världsklass, i enlighet med vad som anförs i motionen.

 

 

Christian Carlsson (KD)