Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare utreda problematiken med betande fåglar i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Olika arter av betande fåglar orsakar stora problem runt om i vårt land. Från i princip alla län finns det medierapporter om tranors, sångsvanars och gäss härjningar och skadeverkan i jordbruksgrödor, parker och vid badplatser.
De senaste årens milda vintrar har dessutom medfört att fåglarna inte flyttar så långt. Förr övervintrade till exempel gäss i Spanien och Portugal där de också jagades. Det innebar att stammen kunde begränsas, men när gässen nu övervintrar på närmare håll sker inte detta. Utan tvekan kan betande fåglar vara ett mycket stort gissel för lantbrukare och som ger kännbara ekonomiska konsekvenser, men de är också en sanitär olägenhet för allmänheten. Det är därför viktigt att på olika sätt begränsa populationernas storlek som överlag har ökat rejält de senaste 30 åren.
Idag finns ett upparbetat system för att hantera problemen. Skadeförebyggande arbete i form av allmän jakttid, anläggande av viltbetesåkrar, skrämselåtgärder och skyddsjakt är inrättade men dessvärre löser det inte alltid problemen på ett tillfredsställande sätt. Många lantbrukare är förståeligt uppgivna över den syn de möter efter att en flock på tusentals fåglar har intagit, förorenat och betat av markerna. År 2015 betalade Viltskadecentret på SLU ut 65 000 kronor i ersättning till lantbrukare för transkador på gröda, vilket var mer än de betalade ut för rovdjursangrepp på tamdjur.
Men det finns också ett stort mörkertal på problemen. De flesta lantbrukarna låter nämligen bli att anmäla de skador som uppkommer. Reglerna anses för krångliga och arbetet för tidsödande i förhållande till den ringa ersättning som utgår, och många lantbrukare vill istället få möjlighet att öka avskjutningen av skadedjuren.
Riksdagen bör utifrån ovan ge regeringen i uppdrag se över nuvarande system för att få en bättre uppfattning om mörkertalet av anmälningar, det vill säga klargöra problemets verkliga omfattning, och hur väl de åtgärder som idag är i drift fungerar för att på så sätt minimera betande fåglars skadeverkningar hos lantbrukare. Det måste dessutom bli enklare att få skyddsjakt på de skyddade fågelarterna då de ökar kraftigt i antal.
|
John Widegren (M) |
|