Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frånvaro i grundskolan ska följas upp när den grundar sig i eventuellt hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige råder det skol- och närvaroplikt i grundskolan. Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har giltigt skäl att utebli. Giltiga skäl för frånvaro är exempelvis sjukdom eller beviljad ledighet. Det är rektorn som ska besluta om ledighet. Rektorn får dock uppdra åt någon annan (lärare) att fatta beslut om ledigheter upp till tio dagar (7 kap. 17 och 18 § skollagen 2010:800).
Trots de tydliga reglerna om närvaroplikt så förekommer det att elever är borta från enligt läroplanen obligatorisk undervisning. Enligt TALIS (år 2013) har den svenska skolan högst andel ogiltig frånvaro. Även den giltiga frånvarons omfattning är oroande.
Det är ofta elever som lever i ett hedersrelaterat sammanhang, främst flickor, som är frånvarande från undervisning i idrott och hälsa, särskilt simundervisning, samt sex- och samlevnadsundervisning. Enligt rapporten Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad (Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. år 2009) levde 23 procent av flickorna med oskuldsnormer, 16 procent med sexuell kontroll, 11 procent med villkorat deltagande i samhället och 7 procent med begränsningar, hot och våld. Nätverket Varken hora eller kuvad presenterade en undersökning som gjorts i några av Stockholms förorter, som visar att 28 procent av alla flickor i studien kände sig mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar.
För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 6 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 9 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Därutöver ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten.
Regeringen tog i januari 2016 emot utredningen ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” (SOU 2016:94). I utredningen konstateras tidigt att det behövs en enhetlig definition av problemet med frånvaro, då det idag fattas en sådan. Enligt rapporten förekommer det också en stor variation i när skolor reagerar och vidtar åtgärder vid frånvaro. Ett skäl till detta är att det saknas en definition för när frånvaro ska anses som problematisk. För de elever som uteblir från undervisning till följd av hedersrelaterat förtryck och våld krävs att systemet snabbt fångar upp dessa barn och ungdomar så att stöd, insatser och eventuellt skydd kan sättas in tidigt. Det pågående lagstiftningsarbetet, proposition 2017/18:182 och 183, föreslår att vid upprepad eller längre frånvaro i de obligatoriska skolformerna ska rektorn se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt, dock krävs det vidare och tydligare satsningar på området.
Det är inte en acceptabel ordning, i ett land där vi har skol- och närvaroplikt. Att elever uteblir från undervisningen utan giltiga skäl och därmed riskerar ofullständig utbildning samt att i förlängningen hamna eller förbli i utanförskap. Simundervisningen handlar även om säkerhet i vattnet och kan vara avgörande vid nödsituationer och livräddning. Undervisning om sexualitet relationer och sexuell hälsa är viktig inte minst för elever som lever med hedersrelaterat förtryck och våld.
Det behövs en uppföljning av frånvaron i grundskolan, dess omfattning och orsaker. Detta för att komma åt frånvaron i grundskolan och begränsningar på grund av hedersrelaterat förtryck och våld.
|
Marta Obminska (M) |
|