Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en myndighetsgemensam definition av begreppet nyanländ och tillkännager detta för regeringen.
För att underlätta kommunernas arbete med nyanlända bör en enhetlig definition för begreppet nyanlända som är konsekvent mellan myndigheter och andra offentliga aktörer införas. Vid intern kommunikation inom kommunen eller mellan kommun och andra myndigheter skapas förvirring när olika definitioner används och det skapar otydlighet för beslutsfattare om vilken målgrupp som avses och vad som inbegrips i de olika finansieringsformerna. Nedan exemplifieras problematiken.
I skollagen avses med nyanländ en elev som har varit bosatt utomlands och nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. En nyanländ enligt Skolverkets definition kan alltså vara både asylsökande och svensk medborgare.
En nyanländ person enligt Migrationsverket är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.
|
Marlene Burwick (S) |
|