Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att installera solpaneler på taken till samtliga av riksdagens byggnader och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Genom Parisavtalet har världens stater enats om att hålla den globala uppvärmningen nere till ett globalt snitt på två grader. I oktober 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport om effekterna av den globala uppvärmningen redan vid en och en halv grad. I den konstateras att vi redan nu börjat erfara de katastrofala konsekvenser den ökade uppvärmningen för med sig för planeten och för mänskligheten. Vid en och halv grads höjning kan många katastrofala konsekvenser väntas, men vi kan minska de negativa konsekvenserna avsevärt genom att hålla ökningen till den nivån, istället för två grader.
I rapporten bedöms det att vi 2030 kan nå en ökning om en och en halv grad. Forskare bedömer därför att vi nu har ynka tio år på oss att världen över ställa om våra samhällen på ett sådant sätt att vi kan förhindra en del av de negativa konsekvenser den globala temperaturhöjningen medför.
Hela världen måste nu skyndsamt ställa om hur vi lever och arbetar. Förändringar behövs på systemnivå såväl som på individnivå. Som politiker kan vi åstadkomma den nödvändiga förändringen genom att fatta beslut som radikalt anpassar samhället på det sätt som krävs och underlättar för såväl individer som företag att leva och verka klimatsmart. Men då tiden är knapp krävs att alla tar sitt ansvar också på individnivå. Riksdagen måste därför föregå med gott exempel.
Flera parlament runt om i världen har tagit steget att sätta upp solpaneler på sina tak för att delvis eller helt säkra sin elförsörjning. Detta har skett även i länder med liknande klimat som Sverige, där soltimmarna är få, då panelerna fungerar även vid molnigt väder. År 2016 blev det pakistanska parlamentet först i världen som självförsörjande på endast solenergi.
Som symbolfråga bör värdet inte underskattas då det både kan inspirera andra aktörer, såväl myndigheter som företag och privatpersoner, att göra liknande installationer. Det kan dessutom bidra till att ytterligare driva på teknikutvecklingen inom området och fungera som en del av andra åtgärder för att öka den miljömässiga hållbarheten i riksdagens förvaltning.
Riksdagsförvaltningen har redan idag en förhållandevis hållbar energiförsörjning och man arbetar kontinuerligt för att minska energianvändningen. Det har tidigare motionerats om att införa solpaneler på riksdagens tak. Vid ett av dessa tillfällen resulterade motionen i en utredning som konstaterade att det generellt sett är svårt att hitta lämpliga tak i en kulturhistorisk stadsbebyggelse med många vinklar och vrår och många takfönster. Dock kom man fram till att det fanns möjligheter att installera både solceller och solfångare på de fastigheter som förvaltas av Riksdagsförvaltningen.
En tidigare invändning har även gällt riksdagsbyggnadernas kulturhistoriska värde och läge. I år har Kungliga slottet emellertid låtit permanenta ett försök med solpaneler på sitt tak, vilket torde kunna öppna dörren för att även göra så, om inte på alla så åtminstone på en del av riksdagens byggnader.
Enligt den tidigare utredningen skulle miljövinsten vara blygsam i förhållande till kostnaden och därmed inte vara lönsam. Teknikutvecklingen har dock gått framåt i rask takt sedan utredningen genomfördes för ett antal år sedan. De kostnadskalkyler som då gjordes, liksom bedömningar om effektiviteten i åtgärderna, kan sannolikhet ha förändrats i positiv riktning sedan dess, varför frågan på nytt bör ses över.
|
Magnus Manhammar (S) |
|