Ett växande problem för många butiksägare inom t.ex. dagligvaruhandel är kriminalitet så som stölder, hot och våld. Bara under tredje kvartalet 2018 utsattes enligt Svensk Handel nästan varannan butik för brott och många butiksägare har till och med tröttnat på att anmäla brott. I många fall är också området utanför affären samlingsplats för kriminella, där droghandel sker mer eller mindre öppet, vilket gör att många kunder håller sig därifrån.
Väpnade rån och hotfullt beteende mot affärsidkare och personal har på sina håll blivit vardag. Detta särskilt i eller i anslutning till Sveriges allt fler s.k. utanförskapsområden. Många gånger verkar det som att rättssamhället har kapitulerat, då många kriminella fortsatt kan begå dessa brott, trots att deras identitet och deras metoder är mer eller mindre kända. Det kan handla om stöldräder från organiserade ligor, men det kan också vara personer som stjäl för att finansiera ett missbruk. Det finns dock välorganiserade strukturer för handel med stöldgods, där varor kan stjälas i en butik för att sedan säljas i en närliggande. En upplevd uppgivenhet har på vissa områden brett ut sig och resulterat i vad som i media beskrivits som en flykt av handlare.
För att få bukt med denna allt mer utbredda problematik kommer ett batteri med åtgärder att krävas, både specifikt för Sveriges fysiska butiker av olika slag men även allmänna straffskärpningar.
Idag återfinns dessutom en problematik i att unga lagöverträdare inleder sin kriminella bana med enklare brott som snatteri och stöld från olika butiker, ibland på eget initiativ och ibland direkt uppbackade av djupt kriminella gäng. I de fall det rör sig om icke straffmyndiga ungdomar inkopplas endast socialtjänsten vilket sällan är tillräckligt för att stävja den faktiska kriminaliteten. Sverigedemokraternas politik rörande unga lagöverträdare kan på riktigt komma till rätta med denna problematik och stärka tryggheten för de näringsidkare som idag upplever en uppgivenhet som en konsekvens av att deras förövare inte straffas.
Ett ytterligare steg i att stärka tryggheten för dessa näringsidkare är att underlätta deras tillståndsprocess rörande kameraövervakning. Utökad kameraövervakning i butiker verkar både avskräckande för de som ämnar begå brott men syftar även till att underlätta polisutredningarna i de fall brott har begåtts. En undersökning från Livsmedelsförbundet visade dessutom att 89 % av respondenterna uppgav att de hade förståelse för att butiker sätter upp kameror.
Som nämndes ovan är det ofta näringsidkare i utanförskapsområdena som är extra utsatta för denna form av kriminalitet och i de fallen tenderar det röra sig om återkommande brottslighet. Ett specifikt förslag som hade kunnat underlätta för den enskilda näringsidkaren att agera mot de som gång på gång begår brott vore tillträdesförbud för de som beter sig hotfullt eller stjäl vid upprepade tillfällen. Regeringen har tillsatt en utredning om bl.a. tillträdesförbud som ska redovisas senast den 18 januari 2019. Vi anser att det är viktigt att detta arbete prioriteras.
De ovan givna förslagen skulle vara ett steg i rätt riktning mot ett tryggare företagsklimat för Sveriges butiksägare. Vi anser dock att man måste gå till botten med vilka övriga åtgärder som krävs för att på riktigt förändra och förbättra dagens situation. Därför vill vi se en utredning på området som berör samtliga relevanta aspekter gällande butiksägares trygghet och möjlighet att ostört bedriva sin verksamhet.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Charlotte Quensel (SD) |
Josef Fransson (SD) |