Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera studie- och yrkesvägledarnas roll och att integrera studie- och yrkesvägledning i ordinarie undervisning och tillkännager detta för regeringen.
Det finns olika skolor som erbjuder ett brett utbud av utbildningar: lärlingsutbildning, grund- och vidareutbildning för företag samt yrkeshögskoleutbildningar. Ett exempel är Installatörernas Utbildningscentrum, IUC, i Katrineholm. De utbildar inom vvs, ventilation, kyl- och värmepumpteknik, styr- och reglerteknik, energi, el och ledarskap. IUC har sitt säte i Katrineholm men erbjuder också utbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Elever som exempelvis utbildar sig inom dessa områden är starkt efterfrågade på arbetsmarknaden och får i hög utsträckning stabila jobb med bra lön efter sina studier. Ändå är det för få som söker sig till de utbildningar som finns och arbetskraftsbrist är ett stort problem inom alla installatörsbranscher. En trolig orsak till detta är att unga människor helt enkelt inte har kunskap om de yrken man kan utbilda sig till inom olika yrkesutbildningar.
Studie- och yrkesvägledning är viktig för att förmedla kunskap om olika yrken på arbetsmarknaden. Ett pågående arbete görs just nu med att utreda förslag till förbättringar av studie- och yrkesvägledningen i utredningen ”En utvecklad studie- och yrkesvägledning” (dir. 2017:116). Två av utredningens uppdrag är att ”analysera hur undervisningen samt kompetensen hos pedagogisk personal kan utvecklas inom studie- och yrkesvägledning och området arbetslivskunskap” och att ”analysera hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten”. Svaren på dessa båda uppdrag är avgörande för kompetensförsörjningen inom många yrkesområden.
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska få kunskap om vilka olika studievägar och yrkesvägar det finns att gå samtidigt som det borde finnas ett samhällsintresse i att elever inom den svenska grundskolan får en generellt bättre kunskap om arbetsmarknaden och vilka studieval som ger dem bäst förutsättningar till sysselsättning efter avslutade studier. En bättre arbetsmarknadskunskap, genom att elever får möta olika yrken kopplat till ämnen i skolan eller genom organiserad praktik borde även öka nyfikenheten och kunskapstörsten hos elever och på det sättet bidra till skolans kunskapsmål.
En bättre fungerande studie- och yrkesvägledning skulle helt enkelt kunna bli en framgångsfaktor både för elevers resultat i skolan och för deras framtida yrkesliv. Det kräver dock att studie- och yrkesvägledningen tydligare integreras i den ordinarie undervisningen och att studie- och yrkesvägledarnas roll uppvärderas. Ett sätt att uppvärdera studie- och yrkesvägledarnas roll skulle vara att skolhuvudmännen får ett tydligare ansvar för att säkerställa elevernas arbetsmarknadskunskaper och att förbättra det yrkesförberedande samarbetet mellan skola och näringsliv.
|
Martina Johansson (C) |
|