Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet för äganderätten bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska skogen är både ur ekonomiskt och ekologiskt perspektiv en av våra största tillgångar. Skogen gör Sverige till världens tredje största exportör av massa, papper och sågade trävaror.
Äganderätten är grundläggande för svenska skogsägare och de gröna näringarna sedan urminnes tider. Samtidigt visar senaste tidens utveckling att äganderätten håller på att urholkas genom bland annat otydlig lagstiftning och tveksam tillämpning. Svensk skogspolitik har senaste åren förändrats och många skogsägare har fått se sin skog läggas i naturreservat, där artskyddsförordningen är ett av skälen. Anledningen till att skogen är skyddsvärd är oftast att skogsägarna själva skött sin skog så bra att den blir extra värdefull i naturhänseende. För detta ska man inte straffas, så som det nu upplevs.
Det är inte heller rimligt som i ett av förslagen i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomis (ESO) rapport, att markägarna själva ska stå för större del av de kostnader som det innebär att bilda naturreservat eller biotopsskyddsområden. I många fall är det familjeföretagare, som är beroende av sin skog och årlig avverkning, som drabbas.
En landsomfattande inventering av nyckelbiotoper i skogarna har föreslagits av regeringen. Nyckelbiotoper var inte tänkt att vara ett instrument för att stoppa avverkning, men riskerar nu att bli det. Problematiken är att i och med att alla stora svenska skogsbolag är FSC-certifierade och således inte får köpa in träd från nyckelbiotoper så innebär en klassning som nyckelbiotop i princip ett avverkningsförbud. Ett annat stort problem är nuvarande inventeringsmetodik som leder till tveksamma beslut om vilka skogar som ska skyddas. Skogsmark riskerar att tas ur drift på felaktiga grunder. Ytterligare en hämsko på landets skogsägare.
Skogen svarar för över 100 miljarder i exportintäkter för Sverige. Dessutom spelar ett aktivt skogsbruk en viktig roll för omställningen till ett fossilfritt samhälle, vilket är nödvändigt för att möta det globala klimathotet. Sverige ligger här i framkant med klimatsmarta lösningar från skogen.
Äganderätten är central och står inskriven i regeringsformen, men där står också om äganderätten ”utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”. Detta ger äganderätten ett svagt skydd och ger upphov till tveksam tillämpning av lagen.
I syfte att belysa läget och föreslå lämpliga förändringar borde en äganderättsutredning tillsättas. Utredningen bör undersöka statusen för äganderätten i Sverige, med särskilt fokus på de gröna näringarna.
|
Katarina Brännström (M) |
|