Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla tågtrafiken mellan Nässjö och Oskarshamn och tillkännager detta för regeringen.
Nässjö–Oskarshamns järnväg stod färdig 1874 och var då en av de första järnvägarna i landet. Järnvägen förstatligades 1946 och blev därmed en del av Statens järnvägar. 1990 tog Länstrafiken i Jönköpings och Kalmar län över ansvaret för persontrafiken.
På sin väg från järnvägsknuten Nässjö på Småländska höglandet till hamnstaden Oskarshamn, eller omvänt, passerar tåglinjen genom Astrid Lindgrens hembygd. Färden går via mindre och större tätorter, levande landsbygd och attraktiva turistdestinationer som Mariannelund, Lönneberga och Astrid Lindgrens värld (via anknytning Hultsfred–Vimmerby). Tåglinjen utgör en naturlig och tillgänglig transportled i öst-västlig riktning för både arbetspendling, fritidsresor, turister och företagens godstransporter. Via Oskarshamn kan resande ansluta till färjor med Gotland och Öland som resmål.
I december 2014 upphörde persontrafiken med tåg på delsträckan Eksjö–Hultsfred. Resenärerna hänvisades istället till busslinjen Nässjö–Eksjö–Vimmerby. Godstrafik rullar fortfarande på sträckan Nässjö–Oskarshamn, i begränsad omfattning, men med stor betydelse för företag i området.
Beslutet om nedläggning av persontrafiken mellan Eksjö–Hultsfred grundade sig på för få resenärer och för höga dieselkostnader. Sedan dess har mycket hänt. Idag bidrar inte minst våra nyanlända medborgare till att fylla bussarna som går istället för tåget. I den regionala transportplanen lyfts behovet av att, i ett första steg, elektrifiera sträckan Nässjö–Eksjö för att slippa köra på diesel. Både förändrade behov och den tekniska utvecklingen skapar långsiktigt nya möjligheter.
Med sin öst-västliga sträckning skapar järnvägen mellan Nässjö–Oskarshamn möjligheter för boende och företag i delar av Jönköpings och Kalmar län som annars blir isolerade eller hänvisade till långa bilresor och vägtransporter för att knyta an till Nässjö och Jönköping för vidare resa eller transport söderut eller norrut. Företag som finns etablerade i området konstaterar att järnvägen inte bara har betydelse som transportled för gods och material. Möjligheten att rekrytera den kompetens man behöver påverkas av pendlingsmöjligheterna. Idag får man dessutom köra kunder, affärspartners och andra gäster i bil långa sträckor. Bland företagen som idag kör godstrafik på linjen och som på olika sätt har uttryckt intresse för utveckling av tåglinjen finns flera stora multinationella företag. En ny kombiterminal i Oskarshamn skapar förutsättningar för järnvägstransporter via Nässjö till Europa. Vidare kan försvarets upprustning på Gotland förväntas öka resandet till och från Oskarshamn och tåget är då ett bra alternativ.
Bevarande och utveckling av den regionala tågtrafiken, på Småländska höglandet gäller detta även tågförbindelserna från Vetlanda till Nässjö och Tranås mot Nässjö/Jönköping, är en investering i hållbarhet, inte bara ur ett klimatperspektiv utan minst lika mycket i perspektivet social och ekonomisk hållbarhet. Möjligheten att ta tåget och ansluta till stambanor och framtida höghastighetståg skapar inte bara praktiska och ekonomiska möjligheter utan bidrar till upplevelsen av delaktighet i samhällsutvecklingen. Omvänt kan nedmontering av järnvägen eller tåg som bara passerar tidigare stationslägen bidra till en känsla av utanförskap.
Upprustning och utveckling av järnvägen mellan Nässjö–Oskarshamn, både när det gäller persontrafik och godstransporter är en långsiktigt avgörande utvecklingsfråga för regionen, oavsett om det gäller godstransporter från träindustrin, eller om man som Emil ska till doktorn i Mariannelund.
Mattias Ingeson (KD) |
|