Det långsiktiga och metodiska miljöarbetet är viktigt. I de 42 reningsverk som certifierats enligt Revaq har 1 500 ton fosfor och 2 500 ton kväve samt en lång rad makro- och mikronäringsämnen som kalcium, magnesium, svavel, mangan och zink återförts via slammet till åkermark. 25 000 ton CO2 binds i åkermarken.
Grunden för Revaqarbetet är ett gediget uppströmsarbete. Genom att minska förekomsten av farliga ämnen i avloppsvattnet så kan slammet bli avgiftat. Det handlar om t.ex. kadmium, silver och en stor mängd oönskade organiska ämnen.
I en rapport från Svenskt Vatten redogörs för att totalt 105 förekomster av miljöfarliga ämnen eliminerats hos anslutna verksamheter under 2017. 50 enskilda kadmiumkällor har identifierats och stoppats.
Det förebyggande arbetet för att minska kadmium till reningsverken och därmed även i våra vattendrag och i slammet ger alltså goda resultat. ”Kvaliteten på gödningen som kan levereras till åkermark från våra Revaq-reningsverk har aldrig varit så bra som under 2016 och 2017, vi närmar oss nu samma låga tillskott av nytt kadmium som det bästa mineralgödslet”, säger Anders Finnson, Revaqs styrgruppsordförande och miljöexpert på Svenskt Vatten.
Det måste självklart vara en målsättning att minska kadmiumhalterna ytterligare.
Ett problem som växer är förekomsten av silver i slammet, som har negativ påverkan på såväl våra vattendrag som möjligheten till ett långsiktigt bra kretslopp.
För att miljömålen ska nås måste insatser mot förekomsten av silver i avloppsvattnet åtgärdas. Eftersom silvret i mycket stor utsträckning kommer från träningskläder och strumpor som är behandlade med antibakteriellt silver för att minska oönskad svettlukt bör insatser göras för att minska försäljningen av dessa produkter. Silvret i kläderna hamnar i avloppsvattnet då kläderna tvättas. Antibakteriellt silver kan även bidra till antibiotikaresistens.
Biocidförordningen innebär ett märkningskrav på produkter med biocidbehandlade produkter. Alltså ska alla produkter med antibakteriellt silver märkas. Problemet är bara att märkningen kan uppfattas på ett felaktigt sätt av konsumenter. Det är inte uppenbart för konsumenterna att de gör en koppling mellan informationen och den miljörisk som finns. Informationen kan även uppfattas som positiv av den som ser att svettiga träningskläder är ett problem. Det är därför uppenbart att märkningen ensam är ett för svagt styrmedel och behöver kompletteras med annan information, t.ex. skyltar eller information i annonser för att konsumenterna ska kunna fatta ett informerat beslut.
Enligt KemI tvättas mellan 10 och 98 procent av silvret ur plaggen på tio tvättar. Detta innebär att användningen av antibakteriellt silver gör begränsad nytta i sportkläder som används regelbundet, samtidigt som mängden silver i avloppsslammet ökar. Därför behöver Sverige verka för att antibakteriellt silver i sportkläder förbjuds eller fasas ut.
|
Maria Gardfjell (MP) |
|