Världshälsoorganisationen (WHO) har uttalat att utbredningen av resistenta bakteriestammar är ett av de största hoten som finns mot hälsoläget i världen. Det är därför bra att regeringen har lanserat en svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Något som förvånar är dock att den nämnda strategin, som ska gälla fram till 2020, inte ska utvärderas under tiden. Såsom brukligt i allt lyckosamt strategi- och förbättringsarbete gäller det att arbeta systematiskt med frågorna. Det hade därför varit värdefullt och rätt att även hantera den svenska strategin mot antibiotikaresistens på detta vis. Regeringen bör därför snarast utse en lämplig aktör som får uppdraget att svara för en systematisk utvärdering av strategin.
Enligt uppgifter från Food and Drug Association (FDA) stod djuruppfödningen 2011 för 80 % av världens förbrukning av antibiotika. Detta är inte hållbart och som vid all överkonsumtion av antibiotika finns risken för att multiresistenta bakterier såsom MRSA bildas. Bakterier som också kan överföras till människa. Inom EU har beslut redan fattats om att fasa ut antibiotika som tillsats i djurfoder. Det är bra, men att reducera användningen av antibiotika vid djurhållning och att begränsa allmänhetens tillgång till läkemedlet har ännu inte reglerats. Här måste Sverige ligga på för att åstadkomma förbättringar såväl inom EU som inom WHO.
Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att verka för att användningen av antibiotika globalt ska reduceras och regleras hårdare, samt att Sverige intar en mycket aktiv roll i att driva på den utvecklingen. Vidare är det viktigt att den svenska strategin mot antibiotikaresistens ska utvärderas systematiskt. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|