I Sverige dör drygt fyra personer om dagen till följd av självmord. Det är en alldeles för hög siffra och är ovärdigt ett välfärdsland som vårt. Förra året var det hela 1 544 personer som tog sitt liv, varav 1 063 var män. Alliansregeringen presenterade år 2008 en nollvision för antalet självmord, men nollvisionen har aldrig utvärderats och många menar att den heller aldrig implementerades på ett korrekt sätt. Det är därför dags att det görs ett omtag i denna viktiga fråga och att man börjar med att utvärdera vad som har hänt sedan nollvisionen infördes och även ställer frågan varför inte mer har hänt.
Idag finns NASP som är ett centrum för forskning i frågan och på deras hemsida ligger fortfarande det handlingsprogram om suicidprevention som riksdagen antog år 2008. Men statistiken visar att det inte räcker. Det är uppenbart att vi behöver mer av praktiknära och evidensbaserad forskning som kan förhindra suicidala handlingar bland självmordsbenägna. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har undersökt om det finns några skolbaserade program som kan förebygga suicidförsök bland unga, men finner endast två stycken där inget har testats på ett vetenskapligt sätt i Sverige. Det är illa. Förmodligen är situationen lika dyster då det gäller äldres situation där statistik visar att en person om dagen, äldre än 65 år, väljer att ta sitt liv. Ingen ansvarsfull politiker kan blunda för den ohyggliga situation som råder.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att regeringen måste initiera en omstart av nollvisionen rörande självmord och att en ny strategi som också utvärderas systematiskt bör utarbetas. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
Betty Malmberg (M) |
|