Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att donatorns lagliga rätt till anonymitet bör skyddas och tillkännager detta för regeringen.
Enligt den svenska lagstiftningen har i dag hetero- och homosexuella par som är sambo, gifta eller har ingått partnerskap rätt till assisterad befruktning och insemination vid svenska sjukhus. Tidigare har ensamstående kvinnor som nekats rätt till insemination vid svenska sjukhus tvingats åka till andra länder. Glädjande nog omfattas nu även ensamstående av denna lagstiftning sedan 2015.
Ofta nämns barnens rätt till två föräldrar som en av anledningarna till att man inte vill ge rätt till ensamstående kvinnor i Sverige att få inseminera på svenska sjukhus. Dock tillåter vi att ensamstående får adoptera. Vid adoption finns inga lagliga möjligheter att spåra sina biologiska föräldrar till skillnad mot det lagförslag om insemination för ensamstående som lagstiftades om förra året.
Jag har tidigare lyft frågan kring donatorns anonymitet då det kan bli problematiskt om donatorn söks upp av barnet när det är vuxet. Lagen säger att information om donatorn ska sparas i 70 år och att den ansvarige för inseminationen har skyldighet att lämna ut uppgifterna. Det är inte alla donatorer som vill bli föräldrar eller bli funna senare i livet och bristen på anonymitet skulle kunna leda till minskat antal donatorer i framtiden.
Genom lagstiftning skulle man kunna lösa donatorns rätt till anonymitet genom att inte lämna ut register.
|
Åsa Coenraads (M) |
|