Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Sedan 2009 har svenska företag kunnat anlita erfarna styrelsearbetare och betala styrelsearvodet mot faktura. Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen i en dom bedömt att det aktuella styrelsearvodet inte avser ett sådant tillfälligt och särskilt avgränsat uppdrag som krävs för att arvodet ska kunna beskattas hos styrelseledamotens bolag. Därmed får styrelseledamoten inte ersättas mot faktura, utan arvodet ska betalas ut som lön. Det finns en överhängande risk att Skatteverket hädanefter kommer att förhålla sig till denna dom och göra bedömningar i den riktningen allt oftare.
Styrelsearbete är numera att betrakta som ett yrke. Det är värdefullt att det finns tillgång till erfarna personer med flera uppdrag parallellt och seriellt som har kunskap av att lösa svåra situationer rörande företagens utveckling. För framför allt SME-bolag blir det med en sådan nyordning svårare och dyrare att anlita extern styrelsekompetens. Det är viktigt att erfaren extern kompetens har förutsättningar att på bästa sätt bidra till SME-bolagens tillväxt och utveckling. För att skapa förutsättningar för svenska företag att växa och bli fler måste onödiga administrativa hinder som försvårar detta undanröjas. Därför är det rimligt att det även fortsättningsvis ska vara möjligt för styrelseledamöter att få bedriva näringsverksamhet med F‑skattsedel och fakturera för sitt styrelsearbete. Regeringen bör därför överväga att se över och förtydliga regelverken så att detta möjliggörs.
|
Hans Rothenberg (M) |
|