Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen.
Östersjöregionen har de senaste åren varit fokus för en omfattande militär styrkeuppbyggnad och ökade säkerhetspolitiska spänningar. Sedan Georgienkriget 2008 har Ryssland ägnat sig åt en målmedveten upprustning av sina väpnade styrkor. Fokus har gått från att kunna hantera incidenter och kriser inom Rysslands absoluta närområde till att nu ha fokus på storskaliga operationer i ett betydligt större område. Inte minst kommer detta till uttryck i de senaste årens olika övningar och genomförda beredskapskontroller.
Den pågående ryska aggressionen mot Ukraina, från och med 2014, visar att tröskeln för att använda militära medel för att uppnå politiska mål har sänkts. Rysslands vidare säkerhetspolitiska ambitioner manifesteras även genom interventionen i Syrien och agerande inom många olika områden med särskild tyngdpunkt på desinformation och propaganda.
Parallellt med den ryska upprustningen har Sverige inlett förmågehöjande åtgärder för att möta det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Försvarsbeslutet 2015 var ett första steg i att stärka Sveriges försvarsförmåga. Vi moderater anser dock att ambitionen för svensk försvarspolitik måste höjas ytterligare. Försvarsanslaget bör gå mot två procent av BNP till försvaret, och försvarets organisation bör på sikt utökas.
Försvarsmakten och Försvarsberedningen gör bedömningen att vid en större konflikt i närområdet så kommer Sverige oundvikligen att dras in. Om detta, det värsta, skulle ske måste Sverige ha resurser att kunna hantera ett sådant läge. Det handlar bland annat om att kunna möta angrepp på flera platser samtidigt.
Därför måste alla stridskrafter i försvaret stärkas för att höja tröskeleffekten. Dels ska en potentiell angripare avskräckas från att angripa Sverige, dels ska vi ha förmågan att slå tillbaka vid ett angrepp på svenskt territorium.
Idag har Försvarsmakten två armébrigader, baserade i Skaraborg och Norrland. Fokus under de närmsta åren kommer att ligga på att höja krigsdugligheten i dessa brigader. Det handlar både om att uppfylla dem personellt och om att modernisera befintlig materiel och tillföra ny materiel.
Men, på sikt måste vi bygga ut armén för att ha förmågan att hantera mer komplexa scenarion där ett angrepp mot Sverige kan riktas mot flera platser samtidigt. Särskilt viktigt är det att höja förmågan i den strategiskt viktiga Östersjöregionen. Därför är det rimligt att det under nästa försvarsinriktningsperiod, år 2021–2025, påbörjas en uppbyggnad av en tredje mekaniserad armébrigad baserad i Skåne.
Att bygga upp en armébrigad är kostsamt och därför bör en sådan byggas upp gradvis genom att initialt föra över element från de två andra existerande brigaderna till den nyinförda brigaden i Skåne. Som Försvarsmakten skriver i sin perspektivstudie kan också materiel ur förbandsreserven utnyttjas inledningsvis. Kostnaderna för ytterligare ny materiel och utökade utbildningsvolymer kommer att kunna omhändertas inom ramen för det kontinuerligt ökade försvarsanslaget de kommande tio åren.
Ett starkare försvar för att säkra Sverige är en central prioritering för Moderaterna. I den ambitionen är en ökad militär närvaro i Östersjöregionen nödvändig. Därför är det också helt rätt att gå vidare med en tredje armébrigad baserad i Skåne, en bedömning som Försvarsmakten delar. Utgångspunkten måste vara hela Sverige!
|
Boriana Åberg (M) |
|
|
Tobias Billström (M) |
Hans Wallmark (M) |
|
Ulrika Heindorff (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
Anders Hansson (M) |
Louise Meijer (M) |
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Noria Manouchi (M) |