Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och stärka bosättningslagen för jämnare fördelning och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016 efter en höst då Sverige tagit emot rekordmånga asylsökande. Den trädde också i kraft under en tid då de flesta svenska kommuner rapporterade att de hade brist på bostäder. Syftet med bosättningslagen var att öka Sveriges kapacitet för flyktingmottagande och genom att skapa en jämnare fördelning underlätta nyanlända personers etablering i samhället.
Trots det så ser vi kommuner som är inaktiva i mottagandet, möjligen som en protest mot lagen. Konsekvenserna av detta är att det tar lång tid för mottagandet, och många nyanlända hamnar i tillfälliga och dåliga boenden. Oftast är inaktiviteten i längden också dyr för kommunerna som inte är aktiva.
Många nyanlända som fått vänta på att få flytta till kommunen har fått en fördröjd tillgång till etableringsaktiviteter. Tillfälliga och dåliga boenden orsakar stor förtvivlan och oro. De bristfälliga boendelösningarna påverkar också i stor grad barnen som vantrivs och inte kan rota sig i skola och med vänner eftersom lösningarna hos de passiva kommunerna också var tillfälliga. Dessutom motverkar de inaktiva kommunerna en jämnare fördelning av det nationella flyktingmottagandet eftersom man placerar nyanlända i andra kommuner samt p.g.a. att tillfälliga och dåliga boenden gör att många väljer att flytta till andra kommuner än den kommun som de nyanlända fördelats till.
Detta borde förändras. Fler åtgärder skulle kunna vidtas. Exempelvis borde regeringen följa upp bosättningslagen, framför allt genom att undersöka var de nyanlända faktiskt bosätter sig. Regeringen bör utreda möjligheten att införa sanktioner för de kommuner som inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen. Regeringen bör se till att nyanlända flyttar in i kommunen inom tidsfristen som sätts av anvisningsdatumet.
Om detta inte sker, bör kommunen ta över kostnaden från Migrationsverket från och med att tidsfristen har löpt ut. Migrationsverket bör ändra sin hantering för att försvåra för kommuner som inte följer lagen utan placerar nyanlända i andra kommuner.
Kommunerna måste följa bosättningslagen och på kort sikt ta sitt ansvar för att skapa bra boendelösningar för nyanlända. Kommunerna behöver ta sitt bostadsförsörjningsansvar för alla inkomstgrupper. Regeringen bör följa upp och se till att kommunerna skapar bostäder för alla. I de kommuner som inte klarar sitt bostadsförsörjningsansvar bör staten ta ett större ansvar.
|
Patrik Engström (S) |
|
|
Maria Strömkvist (S) |
Roza Güclü Hedin (S) |