Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt och välfärd och tillkännager detta för regeringen.
Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, kunna producera värden som innebär att förutsättningarna för att kunna bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med tanke på detta är det viktigt att forsknings- och utbildningspolitik kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar.
I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner runt medelstora kommuner. Ett exempel är Sveriges tionde största kommun, Jönköping. För att stimulera den ekonomiska tillväxten i denna region är det västenligt att ha hög kvalitet i forskning, och det finns inget som talar för att forskning får lägre kvalitet enbart för att den bedrivs av en mindre högskola. Där forskningsanslagen finns, dit flyttar också duktiga forskare. Med tanke på detta är det positivt att den socialdemokratiskt ledda regeringen under 2017 presenterade en ny forskningsproposition där 1,3 miljarder kronor investeras i den fria forskningen över hela landet. På så vis stävjas den ojämlika fördelningen som kraftigt har gynnat näringslivet i vissa regioner och kraftigt missgynnat det i andra. Detta är en viktig princip för att hela landet ska leva.
Jönköpings län är Sveriges sjätte största län och domineras av tillverkningsindustrin där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar enligt Arbetsförmedlingens rapport över arbetsmarknaden i länet. Inget annat län i Sverige har så hög andel sysselsatta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och it för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet.
Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, it och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av näringslivsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid högskolan. Sådana satsningar är nödvändiga för att på lång sikt säkra tillverkningsindustrins fortsatta internationella konkurrenskraft genom ökad tillgång på högutbildad arbetskraft och innovationskapacitet.
Jönköping University har ett högt söktryck och antalet helårsstuderande är 20,3 per 1 000 invånare. Denna andel helårsstuderande är dock lägre än snittet i riket som är 29,8 per 1 000 invånare. Det behövs således en ökning med närmare 50 procent av utbildningsanslagen för att i regionen erbjuda högre utbildning i samma omfattning som det i genomsnitt finns i riket. Enligt Arbetskraftsbarometern finns stor brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer i regionen. I sammanhanget vill vi även påpeka näringslivets stora engagemang i Jönköping University.
Forskningsanslagen till universitet och högskolor är regionalt fördelad infrastruktur för näringslivets forsknings- och innovationskapacitet. Vidare är forskningsanslagen en förutsättning för den regionala tillgången till högutbildad arbetskraft. Den nuvarande regionala fördelningen av forskningsanslagen motsvarar inte näringslivets struktur och behov.
|
Johanna Haraldsson (S) |
|
|
Carina Ödebrink (S) |
Peter Persson (S) |