Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillse att straffpåföljden för hot mot förtroendevald och dennes familj skärps och tillkännager detta för regeringen.
Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Undersökningar visar att hoten med åren tenderar att bli både fler och grövre. Värst drabbade är kvinnliga politiker med familj.
Var femte kommentar om lokala förtroendevalda innehöll hat, hot och kränkningar. Det visade FOI:s studie om hur kommunstyrelseordförande omnämns i digitala miljöer. FOI konstaterar i rapporten att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag under den innevarande mandatperioden. De kränkande kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot.
Det är främst kvinnliga politiker som utsätts för kränkande och elaka kommentarer. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.
Hot, hat och våld mot förtroendevalda utgör i förlängningen ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Det är grundläggande för demokratin att var och en känner att de har både rätt och möjlighet att uttrycka sina åsikter utan rädsla att utsättas för hot och hat.
Justitiedepartementet har föreslagit en lagändring som innebär en särskild straffskärpningsgrund för brott som har begåtts mot förtroendevald i stat, kommun eller landsting eller mot dennes närstående på grund av förtroendeuppdraget. Det är angeläget att arbetet med att införa straffskärpningen fortsätter.
|
Heléne Björklund (S) |
|
|
Laila Naraghi (S) |
Hanna Westerén (S) |
|
Magnus Manhammar (S) |
|