Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kunskapen bland offentliga arbetsgivare gällande syn- och övriga funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Ungefär hälften av alla mellan 20 och 65 år som har en synnedsättning är arbetslösa. Enligt en undersökning från 2016, beställd av Synskadades Riksförbund, bedömer 68 procent av arbetsgivare att de inte har tjänster som någon med grav synnedsättning kan utföra. 84 procent av arbetsgivarna anser också att de har dåliga kunskaper om vilka statliga stöd som finns för arbetstagare med funktionsnedsättning.
Många människor med synnedsättning vittnar om ett undermåligt bemötande från arbetsgivare, vid exempelvis anställningsintervjuer. Ofta handlar det om att arbetsgivare inte har kunskap och målar upp hinder för vad det innebär att ha en anställd med synnedsättning. Hinder som med dagens hjälpmedel enkelt kan övervinnas. Detta skriver bland andra Riksorganisationen Unga med Synnedsättning om i en debattartikel i tidningen Metro (2017-11-01).
Att människors förmågor inte tas tillvara på arbetsmarknaden på grund av bristande kunskap hos arbetsgivare är ett stort problem. Samtidigt kan vi göra något åt det. Ett kunskapslyft är ett steg på vägen och skulle dessutom bli en samhällsekonomisk vinst, både för enskilda individer och för samhället i stort.
Offentlig sektor har möjlighet att gå i framkant genom att erbjuda chefer inom offentlig sektor ett kunskapslyft kring bemötande, hjälpmedel, anpassning av arbetsplatsen samt vilka stöd som går att söka. Ett sådant kunskapslyft skulle kunna innebära att 10 000-tals personer med funktionsnedsättningar kunde matchas och anställas inom den offentliga sektorn.
|
Ida Karkiainen (S) |
|