Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler vägar till jobb och studiefinansiering och tillkännager detta för regeringen.
För att klara kompetensförsörjningen i en ny tid behövs nya lösningar. De senaste åren har allt fler kommit i arbete och arbetslösheten sjunkit, men mer måste göras. Parallellt har en allt större och mer alarmerande personalbrist utvecklats inom allt fler områden, sektorer och branscher. Det finns inte enbart ett svar som samtidigt löser både arbetslösheten och kompetensbristen, men det finns en sak som är viktigare än något annat, nämligen att bygga ut antalet utbildningsplatser inom hela utbildningsspektrat, från bristyrkesutbildning till universitetsplatser. Samtidigt behövs fler åtgärder för dem som inte fångas upp av olika utbildningssatsningar. Validering av befintliga erfarenheter, smartare karriärvägar och subventionerade anställningar kan vara några sätt.
Exempelvis extratjänster och beredskapsjobb kan vara en nog så viktig språngbräda för den som har svårt att få jobb, för att svara mot det ökade behovet av enklare vägar in på arbetsmarknaden.
Det behövs även fler broar mellan arbetsgivare och personer med anställningsstöd så att det blir enklare att anställa men svårare för arbetsgivare att utnyttja på ett otillbörligt sätt. Fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska ges möjlighet att jobba, till exempel genom arbetsintegrerande sociala företag.
Kompetensförsörjningen är en knäckfråga för Sveriges utveckling. Det är en utmaning som i och med minskade kullar i gymnasiet aktualiseras ytterligare, som understryker behovet av fler vägar till omställning. Nya modeller för omställning görs med fördel i samverkan med arbetsmarknadens parter, men det offentligas medverkan är nödvändig.
Andelen lediga jobb som inte kräver någon som helst formell kompetens minskar. Arbetsgivare vittnar om att de låter bli att anställa för att det är svårt att hitta rätt kompetens.
Att efterfrågan på utbildad och kvalificerad arbetskraft ökar är ingen dålig utveckling för samhället. Tvärtom ska Sverige vara ett land som konkurrerar om de kvalificerade jobben och erbjuder bra villkor för de anställda. Men för enskilda kan de ökade kraven på arbetsmarknaden upplevas som problematiska. Det är inte längre möjligt att som tidigare gå direkt från grundskolan till ett skapligt avlönat arbete inom monteringsindustrin. Äldreomsorgen rekryterar inte längre regelmässigt medarbetare utan formell utbildning. Därför behövs fler utbildningsplatser, utan tvekan. Det räcker emellertid inte. Fler måste få reella möjligheter att studera vidare och förutsättningar att faktiskt kunna ta klivet. Bristen på rimlig studiefinansiering hämmar många från att välja en bristyrkesutbildning som med goda utsikter skulle leda till jobb.
I dag förklarar människors skilda utbildningsbakgrund kanske mer än något annat de växande klyftorna i samhället. En målmedveten och konsekvent prioritering av fler i arbete leder till slutsatsen att det förvisso behövs fler utbildningsplatser, men även en annan mycket viktig ingrediens. Nämligen fler reella möjligheter för den enskilde som varit långvarigt arbetslös att tillgodogöra sig utbildning genom bättre studiefinansiering eller nya modeller för omställning.
|
Teresa Carvalho (S) |
|