Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om entreprenörsansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen har tidigare fattat beslut om ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg-och anläggningsbranschen (prop. 2017/18:14). Lagen innebär att en arbetstagare som inte får ut sin lön ska kunna få betalt av det företag som anlitat arbetstagarens arbetsgivare. I andra hand ska huvudentreprenören ansvara. Om entreprenörsansvaret aktualiseras så kan den entreprenör som betalat arbetstagarens lön i efterhand kräva ersättning från arbetsgivaren. Lagen förväntas göra det svårare för oseriösa aktörer att verka då det väntas leda till noggrannare kontroller av vilka underentreprenörer som släpps in på svenska byggarbetsplatser.
Entreprenörsansvaret gäller både inhemska och utstationerade arbetstagare. Lagen innebär vidare att arbetstagaren och arbetstagarorganisationerna ska ha rätt till information om aktörerna i entreprenadkedjan. Brott mot informationsskyldigheten ska kunna leda till skadestånd.
Det framgår av 2 § förslag till lag om entreprenörsansvar för lönefordringar att ansvaret ska gälla inom både bygg- och anläggningsverksamhet. I författningskommentaren hänvisas dock till bilagan i det nu gällande utstationeringsdirektivet för vägledning avseende vilka verksamheter som avses med bygg och anläggning. Resonemangen blir onödigt komplicerade och tvetydiga vilket kan bidra med onödig osäkerhet kring exakt vilka verksamheter som omfattas av entreprenörsansvaret. Förutom broar, vägar och
tunnlar som särskilt nämns bör det även tydliggöras att spårbyggen för järnvägstrafik, arbete med elledningar, bredbandsbygge och annan infrastruktur omfattas av entreprenörsansvaret.
|
Kadir Kasirga (S) |
Teres Lindberg (S) |