Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ärvdabalken bör ändras så att testatorns yttersta vilja ska gälla i det fall ett testamente finns upprättat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Enligt 1 § 2 kap. ärvdabalken (ÄB) ska eventuell kvarlåtenskap vid någons frånfälle gå till arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar) med lika arvslott. Enligt undertecknads uppfattning är dock lagen förlegad alltsedan jordbrukarsamhället upphörde. På den tiden fanns ett befogat skäl att hålla ihop lantbruksfastigheter etc. men idag med flera olika familjekonstellationer under livet är behovet av lagens skrivning inte längre aktuellt.
I svensk rätt är den grundläggande regeln att testators vilja ska respekteras så långt det går, något som kan ses som en eftergift till den privata äganderätten. Det är bra men undertecknad anser att testators yttersta vilja ska gälla fullt ut i de fall ett testamente finns upprättat.
Med dagens skrivning har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott oavsett om de har haft kontakt med arvlåtaren eller ej. Det känns inte rimligt. Undertecknad anser därför att det bör införas ett tillägg i ÄB att om testamente finns upprättat ska testators yttersta vilja gälla över övrig lagstiftning i ÄB.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att ÄB ska anpassas till dagens levnadsförhållanden och att testators yttersta vilja, i de fall där testamente finns, ska gälla fullt ut. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|