Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka det långsiktiga toleransarbetet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
Det långsiktiga värderings- och toleransarbetet i den svenska skolan behöver öka. Ett mycket positivt exempel på ett sådant arbete är Toleransprojektet som nu har startat i fler än 20 kommuner. Toleransprojektet skapades i Kungälv och är en riktad insats för att möta de ungdomar i skolan som riskerar att radikaliseras. Ungdomarna behöver, enligt projektet, få sina åsikter och värderingar testade, diskuterade och utmanade – utan att man utmanar eleven som person.
Toleransprojektets pedagogik är en öppen modell för långsiktigt riktat preventivt arbete grundat i ett emancipatoriskt kunskapsideal. Arbetet har i ett flertal SOU-rapporter, ekonomiska utvärderingar och medier lyfts fram som ett mycket effektivt sätt att motverka intolerans och främlingsfientlighet och förhindra rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Toleransprojektet uppfyller kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap och bild och bedrivs under ett helt läsår, vanligtvis under ca 10 heldagstillfällen, vilket avslutas med en exkursion.
Eleverna söker själva till projektet. En undervisningsgrupp består av elever från olika etniska, sociokulturella och ekonomiska bakgrunder och gärna från olika skolor i kommunen. Arbetet innebär en hög grad av vuxeninvolvering, såväl från professionella som föräldrar, vilka förväntas vara delaktiga i skrivandet av elevernas uppgifter och på föräldramöten. Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext.
I dag medverkar fler än 20 kommuner i Toleransprojektet som är en del av Segerstedtinstitutets (Göteborgs universitet) stöd till kommuner, myndigheter och andra organisationer. Projektet föddes efter att John Hron mördades i Kungälv 1995 av fyra nazister. Läraren Christer Mattsson fick då i uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv och arbeta fram en modell för ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan.
Det råder ingen tvekan om att toleransarbete som exempelvis Toleransprojektet bör få ökat stöd och att elever över hela Sverige behöver erbjudas möjlighet att delta i liknande verksamhet. Därför bör regeringen överväga att öka det långsiktiga toleransarbetet inom skolan.
|
Magnus Manhammar (S) |
|