Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att prioritera internationell rätt och grundläggande mänskliga rättigheter i relationen till Israel och tillkännager detta för regeringen.
Konflikten mellan Israel och Palestina har stått i centrum för Mellanösternpolitiken i över 60 år. Efter kriget 1967 inledde Israel sin illegala ockupation av Västbanken och Gaza. De israeliska bosättningarna strider mot fjärde Genèvekonventionen, som förbjuder en ockupationsmakt att förflytta det egna landets befolkning till ockuperat territorium. De strider också mot Haagkonventionen från 1907 och ett stort antal FN-resolutioner.
Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av den israeliska regeringen. För varje dag som går blir det fler och fler bosättare på Västbanken.
Sedan ockupationen inleddes präglas livet i området av våld, orättvisa, avspärrningar, bosättningar, rörelserestriktioner, vägspärrar och konstruktionen av muren. Israels ockupation av Palestina och de facto-blockaden av Gaza strider mot internationell rätt. Den omöjliggör ekonomisk och social utveckling och den förstör livet för miljoner människor.
Bara under tre veckor hösten 2018 greps 105 palestinier, däribland fem barn. Minst 202 räder gjordes och 140 så kallade flygande check points sattes upp.
Den israeliska regeringen är ultranationalistisk och har drivit Israel i fel riktning när det gäller främst medborgerliga rättigheter. Israel brukar ofta få epitetet Mellanösterns enda demokrati. Det gäller inte medborgerliga rättigheter. Enligt Economist Intelligence Unit ligger Israel i nivå med Uganda, Malawi och Tunisien när det gäller medborgerliga rättigheter. 5,88 av 10 möjliga.
Under det senaste decenniet har flertalet lagar antagits i Israel, som hotar demokratin och yttrandefriheten. Nedan är ett urval:
19 juli 2018: Nationalitetslagen definierar Israel som en judisk stat och tar bort arabiska som ett av landets officiella språk. Lagen har mött hård kritik för sin diskriminering av araber, druser och andra icke-judiska minoriteter.
17 juli 2018: Breaking the Silence-lagen förbjuder israeliska skolor att bjuda in företrädare för organisationer som kritiserar regeringens politik gentemot palestinierna.
7 januari 2018: 20 utländska organisationer svartlistades för sitt påstådda stöd till BDS-kampanjen. Personer som tillhör dessa organisationer kommer att vägras inresa i Israel.
11 juli 2016: NGO-lagen är avsedd att stoppa utländskt stöd till israeliska organisationer som arbetar för palestiniernas mänskliga rättigheter på ockuperat område. Utländskt stöd som överstiger 50 procent av organisationens finansiering måste redovisas.
Juli 2011: Antibojkottlagen förbjuder både enskilda personers och organisationers stöd för akademisk, ekonomisk och kulturell bojkott mot israeliska institutioner och bosättningar på ockuperat område.
Våren 2011: Nakba-lagen ger Israels finansminister rätt att inskränka statligt stöd till institutioner som ordnar sorgemanifestationer på Israels självständighetsdag 15 maj. Palestinierna betraktar den dagen som Nakbadagen (”katastrofens dag”).
Sverige bör tillse att respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och internationell rätt ges högsta prioritet i relationen med Israel.
|
Joakim Järrebring (S) |
|