Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förebygga vålds- och sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Sverige ska vara ett land där alla människor kan känna trygghet. Mer insatser behövs för att både förebygga och stoppa pågående kriminalitet. Regeringen har tidigare tillsatt resurser till att stoppa gängkriminalitet och förstärka polisen samt även för att bekämpa våldet mot kvinnor och barn. Det sistnämnda är idag ett stort problem. 2016 anmäldes 20 300 sexualbrott. Det är 20 300 för många och då ska vi också ha med oss att långt ifrån alla brott anmäls.
Enligt Brottsförebyggande rådet var 45 % av ovanstående brott var mot barn i åldrarna 0–17 år. Under 2016 anmäldes det också 23 700 misshandelsbrott mot barn varav 4 300 mot barn 0–6 år. I den här kategorin finns det ett stor mörkertal om hur många brott som faktiskt begås då det ofta inte polisanmäls när det gäller små barn.
Det är bra att regeringen satsar på åtgärder för att både utreda och fälla de som begår dessa brott. Brott kostar samhället en ofantlig massa pengar. Det är kostnader för polis, rättsväsendet, vård, psykiatri och socialförsäkringen etc. Då ska vi också ta i beaktande lidande som inte går att sätta en summa pengar på. Lidande som dessa personer kommer att leva med för resten av deras liv. När barn drabbas så blir det ett väldigt långt lidande.
Samtidigt behövs mer resurser till att motverka att brotten begås från första början. Många presumtiva åtgärder i samhället hamnar i den kommunala budgeten inom skola och socialtjänst. Det som sparas in hamnar i den statliga kassan. Till exempel insatser som uteblir från polis, rättsväsendet och Försäkringskassan.
Regeringen tog under förra mandatperioden fram två viktiga skrivelser. I den första skrivelsen ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (skr. 2016/17:10) omfattas en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin tar upp arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Den innehåller åtgärder som stärker skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkönade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet och hederstänkande. Strategin inbegriper mål och insatsområden, en struktur för stöd och uppföljning och ett åtgärdsprogram med insatser för perioden 2017–2020. För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra kommer regeringen särskilt att fokusera på förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i förverkligandet av ett jämställt samhälle. Strategin är tioårig och börjar gälla den 1 januari 2017.
Den andra skrivelsen ”Tillsammans mot brott – Ett nationellt brottsförebyggande program” (skr. 2016/17:126) handlar om att skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på såväl lokal som regional och nationell nivå och driver därför en nationell satsning på det brottsförebyggande arbetet. Regeringen satsar 15 miljoner kronor årligen för att förstärka samverkan mellan olika aktörer och utveckla BRÅ:s pådrivande roll i det brottsförebyggande arbetet. Ytterligare 25 miljoner avsätts årligen för inrättande av regionala samordnare vid länsstyrelserna. Ett nytt nationellt brottsförebyggande program med ett flertal åtgärder, både inom och utanför rättsväsendet, presenterades den 21 mars 2017.
Regeringen ingångna linje när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor bör kvarstå under nuvarande mandatperiod. Regeringen bör därför också se över möjligheterna så att Värmland och andra län kan arbeta gemensamt med att ligga i framkant med det brottsförebyggande arbetet i enlighet med regeringens plan. Det är också viktigt att kommunerna har de ekonomiska resurser som krävs för att kunna genomföra ordentliga insatser lokalt och regionalt så att förväntat resultat uppnås.
|
Lars Mejern Larsson (S) |
|
|
Gunilla Svantorp (S) |
Mikael Dahlqvist (S) |