Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och rutiner för att öka utlandssvenskarnas röstdeltagande och tillkännager detta för regeringen.
Över en halv miljon svenskar bor utomlands och av dessa får ca 165 000 rösta i det svenska valet. Det motsvarar drygt 2 procent av alla röstberättigade. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är det dock bara knappt en tredjedel av utlandssvenskarna som röstar. Det är olyckligt för demokratin. I några val har det dessutom visats att utlandsrösterna kan avgöra en osäker valutgång.
För att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar har partierna ett stort ansvar men för att förenkla för de utlandsröstande är det också viktigt att röstningen genomförs på samma sätt, val efter val.
Många upplever nämligen att det är krångligt för utlandssvenskar att rösta. Till exempel får man bara står kvar i vallängden i 10 år efter det att man lämnat landet. Därefter måste man själv anmäla om man vill stå med. Men vilka regler som gäller känner inte alla till. Brevrösten får till exempel skickas från utlandet tidigast 45 dagar före valdagen, och finns man inte med i röstlängden måste brevrösten kommer fram senast dagen innan valdagen för att räknas. Dessutom behövs ett särskilt material för att brevrösta från utlandet. Enligt uppgift hade vissa förändringar dessutom gjorts för utlandsröstande i valet 2018. Senaste datum för att rösta på konsulat och ambassader hade tidigarelagts på några ställen, utan att information om detta hade nått presumtiva röstande. Många röstande fick därför själva bekosta porto för att deras röster skulle hinna fram till Sverige i tid, vilket innebar att många struntade i detta.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att något måste göras för att förenkla för utlandssvenskar att använda sin demokratiska rättighet. Valmyndigheten borde få i uppdrag att utveckla nya regler och rutiner för att utlandssvenskarnas röstdeltagande kan öka.
|
Betty Malmberg (M) |
|