Möjligheten att resa, både inrikes och utrikes, i rollen som riksdagsledamot är en självklar förutsättning för uppdraget och är i förlängningen också en förutsättning för den representativa demokratin. En riksdagsledamot måste ha möjlighet att träffa väljare och exempelvis delta i debatter och seminarier eller göra studiebesök på företag, skolor och vårdboenden. Resorna och kontakterna med väljarna är till för att bland annat inhämta information, åsikter och erfarenheter att ta med sig och dra nytta av i riksdagsarbetet. Men även om resandet är en nödvändig del av uppdraget som riksdagsledamot har resorna samtidigt en stor negativ miljöpåverkan.
Varje riksdagsledamot bestämmer själv vilka tjänsteresor hen genomför och ledamoten avgör även vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnad, tid och miljö. För anställda inom Riksdagsförvaltningen finns ett mer detaljerat regelverk. För att öka kunskapen om olika färdsätts miljöpåverkan och i syfte att skapa förutsättningar för såväl ledamöter som tjänstemän att göra medvetna val vore det önskvärt om resornas miljöpåverkan redovisades för den som genomfört eller planerar att genomföra en resa. Detta skulle förslagsvis göras genom att utsläppen som en planerad resa beräknas ge upphov till redovisas i samband med bokning. Önskvärt är då att den enskilde vid bokningstillfället har möjlighet att jämföra olika möjliga färdmedel och alternativ.
På senare år har dessvärre Riksdagsförvaltningens redovisning av utsläppen från de resor som riksdagens ledamöter och tjänstemän genomför försämrats. Nu redovisas t.ex. inte utsläppen från ledamöters och anställdas flygresor. Detta gjordes fram till och med 2014 men sedan slutade riksdagens dåvarande resebyrå att leverera statistik. Införandet av ett system likt det jag ovan föreslår är måhända relativt komplicerat. Elementärt är dock att övergripande sammanställa och redovisa utsläppen från de resor som riksdagens ledamöter och tjänstemän gör. När riksdagen upphandlar resebyrå bör ett krav vara att denna redovisar de totala utsläppen från de resor, åtminstone flygresor, som bokas genom byrån.
Från 2008 till 2012 klimatkompenserades riksdagsledamöters och anställdas flygresor. Även regeringen och ett antal myndigheter lät klimatkompensera sina anställdas flygresor. Detta gjordes främst eftersom flygets miljöpåverkan inte särskilt beskattas. I september 2012 beslutade dock riksdagsdirektören att riksdagen skulle sluta klimatkompensera för ledamöternas och de anställdas flygresor. Orsaken var att EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) 2012 kom att omfatta även flyget, vilket är något som såväl regering som riksdag länge har arbetat för. Genom EU-ETS sätts ett tak och ett pris på flygets utsläpp, vilket tidigare saknades och motiverade klimatkompenseringen. De flygresor som riksdagens ledamöter och anställda genomför och som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem bör riksdagen klimatkompensera för. Vidare bör riksdagen i praktisk handling stödja flygets klimatomställning. Som ett led i denna omställning har biodrivmedel börjat introduceras inom flyget, bland annat inom svenskt inrikesflyg. Biobränslet är i dagsläget dock dyrare än konventionellt fossilt flygbränsle och därför finns det bolag som erbjuder flyg med biodrivmedel som ett pristillägg. När så är möjligt bör riksdagens ledamöter och tjänstemän boka flygresor med biobränsle, även om det medför en merkostnad.
|
Johan Hultberg (M) |
|