Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Olle Thorell (S), Markus Wiechel (SD), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Aylin Fazelian (S), Fredrik Malm (L), Ludvig Aspling (SD), Janine Alm Ericson (MP), Magnus Ek (C), Magdalena Schröder (M) och Robert Halef (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utrikesutskottet redogörelse 2018/19:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Av redogörelsen framgår att Europarådets parlamentariska församling (PACE) under 2018 fokuserade på de tilltagande utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.

Utskottets överväganden

Redogörelse 2018/19:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelse 2018/19:ER1 till handlingarna.

Redogörelsen

Europarådet arbetar på tre politiska nivåer med ett beslutande och verkställande organ (ministerkommittén), ett rådgivande och pådrivande organ (den parlamentariska församlingen) och ett organ för samarbete på lokal och regional nivå (Europarådets kongress för lokala och regionala organ, den s.k. kommunalkongressen).

I redogörelsen presenteras den svenska delegationen vid den parlamentariska församlingens arbete. Församlingen har 324 medlemmar och lika många suppleanter. Europarådet har 47 medlemsländer.

I församlingen behandlades under 2018 frågor såsom migration och flyktingar, terrorbekämpning, hotet mot journalister och fria medier, situationen för människorättsförsvarare och det begränsande utrymmet för fri-villigorganisationer. Under de s.k. brådskande debatterna berördes bl.a. frågor som Europarådets framtid, Rysslands annektering av Krim, situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet, kriget i Syrien, situationen på Medelhavet och Israel–Palestina. Vid sidan av detta tog frågan om korruption inom församlingen liksom frågan om Rysslands deltagande stor plats under hela det gångna året.

Utskottets ställningstagande

Europarådet bildades 1949 av tio likasinnade länder i Västeuropa, däribland Sverige. Utskottet konstaterar att organisationens huvudarbete går ut på att bevara och främja Europarådets kärnvärden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Utskottet noterar att debatten i församlingen sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister när det gäller att värna dessa grundprinciper.

Utskottet noterar vidare att församlingen under 2018 antog 55 resolutioner och 26 rekommendationer samt att den svenska delegationen deltog i församlingens verksamhet som medlem i byrån och därmed som en av församlingens 20 vice ordförande, genom förtroendeposter i utskott, rapportörskap, deltagande i valobservationer samt vid debatter och frågestunder i plenum. Utskottet konstaterar, såsom i tidigare betänkanden, att deltagande i internationella processer är en möjlighet för ledamöter att skapa opinion för svenska synsätt i internationella sammanhang och även en möjlighet att i den nationella kontexten i direktkontakt med väljarna återspegla de opinioner som finns i omvärlden.

Utskottet välkomnar avslutningsvis delegationens redogörelse för verksamheten inom ramen för Europarådets parlamentariska församling (PACE) under 2018 och föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2018/19:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling.